Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tändstickstrusten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6625
Tändstickstrusten—Tätört.
6B26
världsmarknaden för t. men fick en tid
konkurrens i Japan, vars t. visserligen voro
vida sämre men också mycket billigare än
de svenska. Exporten från Sverige var år
1927 42,65 mill. kg, representerande ett
värde av omkr. 44,4 mill. kr.; år 1931 hade
den nedgått till 35,1 mill. kg med ett värde
av 33,4 mill.
Tändstickstrusten.
SeSvenskaTänd-sticksa. b., Kreuger&Toll!
Täng. Socken i Skaraborgs län (Åse
härad). 284 inv. (1932).
Tänka fritt är stort, men tänka rätt är
större. Citat från Thomas Thorild; inskrift
över ingången till Uppsala universitets
aula.
Tännforsen. Vattenfall i Åreälven
(Indalsälven) i v. Jämtland, med en samlad
fallhöjd av 36,7 m på en sträcka av 0,6
km. Den disponibla effekten vid
medelvattenmängd utgör 19 900 hkr. T. är en av
Sveriges mest besökta turistplatser.
Tännäs. 1. Socken i Jämtlands län (Hede
tingslag). 2 025 inv. (1932). 2.
Lappförsamling, omfattande lapparna i T. 1, Storsjö i
Jämtlands län och Idre i Kopparbergs län.
190 inv. (1932).
Tärby. Socken i Älvsborgs län (Ås
härad). 218 inv. (1932).
Tärendö. Socken i Norrbottens län
(Pa-jala och Korpilombolo tingslag). 2 025 inv.
(1932).
Tärendö älv. Vattendrag i n.
Västerbotten, en av världens största
bifurkatio-n e r. Genom T. avtappas nämligen omkr.
hälften av Torne älvs vattenmassa till
Kalix älv. Längd: omkr. 50 km.
Tärna. 1. Socken i Västmanlands län
(Simtuna härad). 855 inv. (1932). 2. Socken
i Västerbottens län (Lycksele tingslag).
1 676 inv. (1932).
Tärningkapitäl. Ett huvudsakligen inom
romanska konsten förekommande kubiskt
kapitäl, som nedtill har tärningsform, i det
hörnen där avrundats. Dess fyra sidor äro
reliefprydda. En avart av t. är det särskilt
i England förekommande v e c k-k a p i t
ä-1 e t, som nedtill försetts med vertikala
inskärningar.
Tärnor (Ste’rna). Ett släkte M å s f å
g-1 a r med nästan rak näbb och långa, smala
och spetsiga vingar. De flyga utmärkt men
simma och gå dåligt. De leva av fisk,
kräftdjur o. d., som de fånga genom
störtdykning. De viktigaste sv. arterna äro
S k r ä n t ä r n a n (S. ca’spia), som har röd
TÄRNA. Fotografi.
näbb och svarta fötter samt mest
förekommer vid ö. kusten samt vid Vättern,
Fisktärnan (8. hiru’ndo) med röd,
svart-spetsad näbb och röda fötter, vanlig i
nästan hela Sverige, Silvertärnan (S.
a’rctica) med enfärgad röd näbb och
Småtärnan (8. minu’ta) med gulröd,
svart-spetsad näbb och gulröda fötter.
Tätmjölk. Sur mjölk, som genom
inverkan av särskilda bakterier blivit seg och
trådig. Allmänt anses, att t. kan
framställas genom att man gnider mjölkkärlet med
bladen av »täte» (PinguPcula vulga’ris)
men denna uppfattning torde vara felaktig.
Tättingar el. småfåglar
(Passerifo’r-mes). En ordning Fåglar med tre
fram-tår och en stark, oberoende av de andra
rörlig baktå. Oftast finnes ett stort nedre
struphuvud, och de flesta t. äro goda
sångare. Ungarna komma blinda och nästan
nakna ur ägget, och boen äro ofta
konstfärdigt byggda. T. omfattar omkr. hälften
av alla fågelarter. De flesta äro i vårt land
fridlysta under sommaren.
Tätört. Sv. namn på PinguPcula
vulga’-ris. Jfr Tätmjölk!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
