Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uddeholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6633
Uddeholm—Udine.
6634
små el. saknas. På bakfötterna finnas
högst tre, på framfötterna högst fyra tår.
Till u. h. höra tapirer,
noshörningar och hästdjur.
Uddeholm. Egendom i Värmlands län
(Norra Råda socken), huvudgård för de
s. k. Uddeholmsverken,
Värmlands största brukskoncern. U. fick redan
1668 statsprivilegier att bedriva järnbruk.
Malm skaffades till att börja med från
Nordmarks distrikt n. v. om Filipstad.
Mellan 1732 och 1758 förvärvades Tabergs
gruvfält samt andelar i Nordmarks och
Finnmosse gruvfält. Under perioden 1746
—1879 var U. ett slags fideikommiss för
familjen Gei jer. 1870 bildades det
nuvarande bolaget, Uddeholms a. b., som
numera även äger en tredjedel i
Tuollu-vaara gruvfält. På 1870-talet byggdes det
nuvarande järnverket vid Hagfors. Det
gamla järnverket i Munkfors hade inköpts
1929, men sedermera moderniserats flera
gånger om och 1930—32 flyttats på andra
sidan älven. I Hagfors sker nu
tackjärnstillverkning bl. a. i elektriska masugnar,
och i Munkfors finns ett av världens
modernaste kvalitetsverk (kallvalsade
produkter, t. ex. urfjädrar och rakbladsstål).
Mindre järnverk finnas i Nykroppa och
Storfors (rörtillverkning). Vid Skoghall
byggdes 1913—20 ett modernt sågverk med
12 ramar och en kapacitet av 24 000 stan-
dard trävaror årligen, samt en
sulfatmas-se- och en sulfitmassefabrik (där även
konstsilkemassa tillverkas). Dessa
anläggningar kostade c:a 40 mill. kr. U. äger 6
kraftcentraler, utbyggda för 47 000 hkr.,
en elektrisk järnväg, som förbinder
gruvorna vid Filipstad med järnbruken vid
Hagfors och Munkfors, med
anläggningarna vid Skoghall och med Karlstad, samt
425 000 tunnland skogar. Bolagets
årstill-verkn. är 24 000 standard trävaror, 32 000
ton sulfitcellulosa, 40 000 ton
sulfatcellulosa, 20 000 ton kraftpapper, 77 000 ton
malm och 50 000 ton färdigt järn och stål
(1929). U:s försäljningar uppgingo år
1929 till 45 mill. kr. och år 1931 till 35
mill. kr. Tillgångarna bokfördes i 138 mill.
Uddevalla. Stad i Bohuslän, Göteborgs
och Bohus län, vid S. J., U. L. B. och
U. W. H. J. (se
efterföljande
artiklar!). U. har
en hamn, som är
tillgänglig för 6 m
djupgående fartyg
samt livlig sjöfart
och handel. Hamnen
besöktes 1930 av
4 265 fartyg.
Industrien omfattade
1930 45
arbetsplatser och 1 993
arbetare. U. blev stad
1498. 15 266 inv.
(1932).
UDDEVALLA
STADSVAPEN. Fältet silver,
eken och de båda
granarna gröna.
Uddevalla—Lelångens järnväg (U. L. B.).
Smalspårig järnv. (0,891 m), 89 km lång,
fr. Uddevalla stad till Bengtsfors jst. i
Dalsland. Öppnad för trafik 1895.
Uddevalla — Vänersborg — Herrljunga
järnv. (U. W. H. J.). Normalspårig järnv.
(1,435 m), 92 km lång, fr. Uddevalla U. V.
jst. till Herrljunga jst. vid S. J. Öppnad
för trafik som smalspårig järnv. 1866 och
1867, med nuv. spårvidd 1900.
Uddjaure. Sjö i mell. Lappland, hörande
till Skellefte älvs sjösystem och belägen
mellan Hornavan och Storavan. Dess
ytinnehåll är 203 kvkm.
Udine [o’dine]. 1. Prov, i n. ö. Italien.
UDDEVALLA
o 1OO 2OC XCm
1 Kyrka
2 léådhus
3 H allm. läroi’^7’
4 Eickskola
5 Folkskolor
6 Teater
7 Länslasarett
8 Länscellfång
9 Kungstornet
10 S. J. station
11 Södra station
12 Hamnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
