Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ugglum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6637
Ugglum—Ukra’jna.
6638
med helt sluten, stor ögonring. De
viktigaste sv. arterna äro Berguven,
Hornugglan, Hökugglan,
Jordugglan, Kattugglan,
Lappugglan (se dessa I) samt
Slagugglan (Sy’rnium urale’nse), som
liknar kattugglan men är betydligt större och
mest förekommer i Norrland,
Sparvugglan (Glauci’dium passeri’num), som
är den minsta av våra u. (omkr. 16 cm) och
förekommer i hela Sverige,
Tornugglan, (Hy’bris fla’mmea), som hos oss
förekommer endast i Skåne, och
Fjällugglan {Ny’ctea scandi’aca), vars
hane är nästan helt vit, medan honan har
mörka tvärfläckar; den häckar i Lappland,
men förekommer om vintern längre
söderut. Pärlugglan {Ny’ctala fune’rea)
förekommer även i Sverige; den är ovan grå,
tecknad med vita fläckar, undertill vit med
bruna tvärfläckar. Längden är omkr. 25
cm. Sparvugglan och fjällugglan höra till
dagugglorna, tornugglan, slagugglan och
pärlugglan åter till nattugglorna.
Ugglum. Socken i Skaraborgs län
(Gudhems härad). 340 inv. (1932).
U. G. J. Förk. för Uppsal a—G ä v 1 e
järnväg.
Uhde [o’de], Fritz von, f. 1848, d. 1911.
Tysk målare. Efter studier i Paris
tillämpade U. modernt ljusmåleri i sina
genretavlor och ävenså i de religiösa
kompositioner, som gjort honom känd. Dessa scener,
där Kristusgestalten införes bland enkla
människor i nutidsdräkt, präglas av en
naiv innerlighet.
Uhland [oTant], JohannLudwig, f.
1787, d. 1862. Tysk skald och
litteraturforskare, medelpunkten för den schwabiska
skolan. Han förf, särsk. visor, ballader och
romanser, men även dramer och vetensk.
verk, bl. a. en biografi över Wälther von
der Vogelweide (1882).
Uhland, Ulrik. Se Alving 2!
Uhlenhuth [o’lenhot], Paul, f. 1870^
Tysk biolog och läkare, känd som
precipi-tinmetodens uppfinnare. Se P r e c i p
i-t i n e rl
Uigu’rer, Turko-tatariskt folk i öst-
Turkestan med eget språk, fordom
härskare i ett bet. rike med redan under
forntiden högt utvecklad kultur. Dess sista
rester krossades av Djingis Khan.
Uist [o’ist]. Två bland Hebriderna
utanför Skottland, North U. och South U.
Fiske och fågelfångst äro huvudnäringar.
Uitlanders [ö’jt-] (holl.). Bet. utlänningar.
Benämning på invandrade invånare i
Trans-vaal av icke-holländsk, mestadels eng.
härkomst. Jfr B o e r k r i g et!
U’jiyamada. Stad i Japan (s. Hondo).
51 000 inv. (1930).
Ujpest [o’jpäsjt]. Förstad till Budapest.
67 000 inv. (1930).
Ukamba el. U k a m b a n i. Prov, i
Ke-nyakolonien, Britt. Öst-Afrika.
Uka’s (rysk.). Bet. (kejserligt ryskt)
påbud; befallning.
Ukere’we. ö i s. Victoria Nyans a.
Stundom brukas U. även som namn på
själva sjön.
Ukna. Socken i Kalmar län (N. T justs
härad). 2 008 inv. (1932).
Ukra’jna (rysk.). Bet. vid gränsen.
Självständig sovjetrepublik i s. v. Ryssland, näst
R. S. F. S. R. den största i sovjetryska
förbundet (S. S. S. R.), med 452 000 kvkm
ngt större än Sverige. Officiella namnet på
U. är U. S. S. R. (Ukra/inskaja
sotsialis-ti’tjeskaja sovje’tskaja respu’blika).
Allmän geografisk och
geologisk byggnad. Större delen av
U. är ett stäppland och tillhör
Svarta-jordsområdet. Den största floden är
Dnjepr. Se vidare Ryssland!
Befolkningen utgöres till 80 °/o
av ukrajnare, dessutom finnas storryssar
(9 °/o), judar (5 %), tyskar, polacker m. fl.
Ukrajnare fallas stundom även 1 i 11 r y
s-s a r, i Galizien r u t e’n e r. 31 403 000
inv. (1931).
Näringar. Jordbruket är
huvudnäring, 75 »/o av arealen är uppodlad. Dess
viktigaste produkter äro råg, vete och
havre, vartill komma sockerbetor och potatis.
Trädgårdsodling och vinodling äro i s.
delen av stor betydelse. Boskapsskötseln är i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
