Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uleåborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6643
Ullene—Ulrika EJeonora.
6644
Ullene. Socken i Skaraborgs län (Vilske
härad). 285 inv. (1932).
Ullervad. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 905 inv. (1932).
Ulleràker. Härad i Uppsala län.
Ullfett. Se Ull!
Ull-lusen. En till Sköldlössen
hörande art, rätt vanlig på drivhusväxter.
Honan täcker sina ägg med vita vaxtrådar
av ulliknande utseende; därav namnet.
Ullman. 1. U d do Lechar d U., f. 1837,
d. 1930. Biskop i Strängnäs 1889—1927,
teologisk förf., som särskilt på det
liturgiska området gjort betydande insatser,
bl. a. med det stora arbetet
Evangelisk-luthersk liturgik (2 delar, 1874—85). Han
har även utg. läroböcker i kristendom för
läroverken. 2. Gustaf U., f. 1881. Den
förres brorson, förf., vars lyriska alstring
(ofta med västkustmotiv) präglas av äkthet
och omedelbarhet: Västkust (1903),
Capri-fol (1905), m. fl.; bl. hans noveller märkes
särsk. samlingen Präster (1907) med dess
starkt verklighetspräglade teckningar av
schartauansk miljö.
Ullråtta. Annat namn på Chinchilla
(se H a r m ö s s!).
Ullstorp. Socken i Kristianstads län
(Ing-elstads härad). 619 inv. (1932).
Ullvide. Sv. namn på Sa’lix lana’ta.
Ullånger. Socken i Västernorrlands län
(Ångermanlands s. domsagas tingslag).
1 839 inv. (1932).
Ullört. Sv. namn på FiZa^o-arter.
Ulm [olm]. Fabriksstad i Tyskland i s.
Württemberg vid Donau med flera
märkliga byggnader från medeltiden, framför
allt en storslagen katedral i gotisk stil,
påbörjad 1377. 59 400 inv. (1925).
Ulma’ceæ. Växtfamilj (serien Urtica^es),
omfattande träd el. buskar med enkla,
sågade blad, snart avfallande stipler,
hinnaktig blomkalk och enrummig frukt.
Viktigaste släktet är U’lmus.
Ulma’nis, Karl, f. 1877. Lettisk
politiker, organisatör av landets
lantbrukskoo-peration, ordf, i bondepartiet sedan 1917,
Lettlands förste president 1918—21, sedan
ordf, i den kommitté, som ledde
handels-fördragsförhandlingarna med utlandet.
1926 var han utrikesminister, 1931 bildade
han en regering, i vilken han innehar
stats- och utrikesministerposterna.
Ulmerdogg. Se Hund!
U’lmus. Växtsläkte (fam. ülma’ceæ) med
två sv. arter, av vilka ü. campe’stris
(A 1 m) är den vanligaste. Den förekommer
i s. och mell. Sverige och odlas ofta, i
synnerhet var. monta’na, som är ett högt träd,
medan huvudarten är ett lågt träd med
mindre blad. U. peduncula’ta (V r e s a 1 m)
förekommer vild på Öland och odlas också;
den har långskaftade blad i mots. till den
vanliga almens nästan oskaftade.
U’lothrix. Ett släkte Grönalger,
best, av enkla, ogrenade celltrådar. En i
sötvatten mycket vanlig art är U. zona’ta,
som förekommer på stenar och pålar i
vattenbrynet.
ULRICEHAMNS
STADSVAPEN. Fältet blått,
bokstaven U, den
kungliga kronan och
klöverbladen gyllene.
Ulricehamn. Stad i Västergötland,
Älvsborgs län, vid Borås—U. och Halmstad—
Nässjö järnvägar,
med 31 fabriker och
514 arbetare (1930).
Märkligare
byggnader äro kyrkan
och rådhuset, det
senare byggt i
herrgårdsstil fr.
1700-talet. Strax ö. om
staden ligger U
1-ricehamns
sanatorium,
en av Sveriges
förnämsta anstalter
för vård av nerv-
och invärtes sjuka. U., som före 1741 hette
Bogesund, omtalas i början av
1300-talet. 4 194 inv. (1932). — En järnv. från
U. till Jönköping är under byggnad.
Ulrika. Socken i Östergötlands län
(Val-kebo härad). 1 309 inv. (1932).
Ulrika Eleonora. Sv. drottningar. 1. U.
E. d. ä., f. 1656, d. 1693. Karl XI :s gemål.
U. E. var danskfödd, och hennes giftermål
avsåg att stärka den sv.-danska
samhörighet, som bl. a. Johan Gyllenstierna
kämpade för. U. E. var föga politiskt verksam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
