Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ultramontanism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6651
Ü’lva—Üme älv.
6652
vilket en lantbruksskola för utbildning av
lantbruksförmän är förenad. Sedan 1 nov.
1932 är även den nyinrättade
lantbruks-högskolan förlagd till U. Se L a n
t-bruksundervisning!
U’lva. Ett släkte Grönalger, vars
mest bekanta art är U. lactu’ca (H a v
s-s al lat), som har platt, bladlik bål och
växer pà stenar i el. strax under
vattenbrynet, bl. a. vid sv. västkusten. Den ätes
i England som sallat.
Ulvsunda. Egendom i Bromma
församling, Stockholm, tillhörig Stockholms stad.
Huvudbyggnaden uppfördes pà 1600-talet
för Lennart Torstenson men ombyggdes
grundligt 1835—1836. Numera användas
stora områden av U. för bostads- och
industriändamål.
Ulvåsa. Gods i Östergötlands län
(Ekebyborna socken) med ^uvudbyggnad fr.
början av 1700-talet. Till U. är knuten den
bekanta sägnen om Bengt lagman och
Sigrid den fagra.
Uly’sses. Lat. namnform för Odyssevs.
U’man. Stad i s. v. Ukrajna, med livlig
handel med spannmål m. m. 45 000 inv.
(1926).
UmbaTla. Detsamma som A m b a 1 a.
Umbella’tæ. Se U m b e 11 i’f e r æ!
UmbellPferæ el. U m b è 11 a’t æ
(Parasollväxter el. Flockväxter).
Dikotyledon växtfamilj av ofta storväxta
örter med blommor i dubbel el. flerdubbel
flock. Stjälken är oftast ihålig och
omfattas av bladskaftens uppblåsta slidor.
Bladen äro i regel parflikiga, kronbladen
vita. Vid blomflockens bas sitter ofta ett
av högblad bildat svepe (allmänt
sve-p e vid huvudflockens bas och enskilt
svepe vid småflockarnas). Frukten är
alltid en klyvfrukt och innehåller ofta
flyktiga oljor; dess utseende är av stor vikt
vid bestämning av hithörande växter. De
flesta äro tvååriga och samla första året
upplagsnäring i roten, som hos en del
(morot, palsternacka, selleri) är ätlig. Många
frukter och blad av U. användas som
kryddor. Bl. de viktigaste släktena äro
Ane’-thum, Ange’lica, Anthri’scus, A’pium, Ca’-
rum, Chærophy’llum, Cicu’ta, Coni/um,
Co-ria’ndrum, Cumi’num, Da’ucus, Ery’ngium,
Fe’rula, Ligu’sticum, My’rrhis, Pastina’ca,
Petroseli’num och Pimpine’lla.
Umbe’rto, f. 1844, d. 1900. It. konung
(1878—1900). U., som var det förenade
konungariket Italiens andre monark,
befordrade landets tyskvänliga politik och
gynnade liberala reformer. 1900 mördades han
av en anarkist. Namnet försvenskas
stundom till H u m b e r t.
U’mbra (lat.). Bet. skugga. Beteckning
för flera olika bruna mineralfärgämnen.
U’mbrien. Landskap i mell. Italien.
Umbriska skolan. Benämning inom
målarkonsten på den i Umbrien härskande
stilriktningen under ungrenässansen.
Denna utmärktes av en sirligt harmonisk och
vekt målerisk hållning med dragning åt
ljusdunkelmåleri. Landskapspartierna äro
synnerligen känsligt och sprött
framställda. Skolans främsta målare voro
Pinturic-chio och Perugino.
Umebladet. Moderat daglig tidning i
Umeå, utg. sedan 1847, daglig fr. 1914.
Umeå. Stad i
Västerbotten och
residensstad i
Västerbottens län, belägen
vid S. J. och Ume
älv. U. har 44
industriella arbetsplatser och 655 arbetare
(1930) samt bety
dande export av
trävaror. I
folkparken på Stadsliden
är ett
västerbottniskt museum an-
ordnat. U. blev stad 1622. 11454 inv.
(1932).
Umeå landskommun. Socken i
Västerbottens län (Umeå tingslag). 13 461 inv.
(1932).
Umeå tingslag. Tingslag i Västerbottens
län.
Ume älv. Vattendrag i Lappland och
Västerbotten, med källor i fjällsjöar inom
Tärna socken och utlopp i Bottniska viken
UMEÅ STADSVAPEN.
Fältet blått,
renhu-vudena silver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
