Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern - Ungern-Sternberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6665
Ungern-Sternberg—Unifo’rm.
6666
Ungern i ett svårt läge och framtvungit
valutaspärrningsåtgärder och andra
ekonomiska restriktioner. 1931 drog sig greve
Bethlen tillbaka och efterträddes som
regeringschef av J. Kärolyi, vilkens ministär
1932 i sin tur lämnade plats för en
regering under ledning av den förre
försvarsministern Julius Gömböts. Litt.: Fr. Böök:
Resa till U. (1931).
Ungern-Sternberg. Sv. adlig ätt,
friherr-lig 1653. Mattias Ale x a n d e r
von U.-S., f. 1689, d. 1763. Sv. militär
och frihetstidspolitiker. U. var mössa men
tillhörde partiets moderata medlemmar och
anlitades av hattregeringen 1757 som
överbefälhavare i pommerska kriget.
Ungern-Sternberg, Alexander
Vasi 1 j e v i t j von, f. 1877, d. 1921.
Rysk-baltisk general, som 1918—21 ledde
upprorsförsök mot bolsjevikerna i Sibirien
och Mongoliet. U. blev tillfångatagen och
avrättad. Jfr Mongoliet!
Ungers industri a. b., Adolf. Bolag i
Söderhamn, grundat 1899, aktiekapital 2
mill. kr., årstillverkning 15 000 ton
torr-beräknad mek. trämassa och 4 500 ton
standard trävaror. U. är anslutet till
Versteeghkoncernen.
Unghink. Ett vid seklets början vanl.
öknamn på ungsocialister (efter deras
dåvarande ledare Hinke Bergegren, numera
kommunist).
Unghöger. En vid seklets början
uppkommen benämning på livligare och av
partiprogrammet mera obundna riktningar
inom högerpartiet.
Ungkyrkliga rörelsen. En riktning inom
den nutida sv. folkkyrkan, som strävar
efter att åstadkomma en kyrklig förnyelse
och som söker finna arbetsformer, som
kunna möjliggöra för kyrkan att möta det
nutida kulturlivets krav. Den går
tillbaka till den s. k. korstågsrörelsen, som
började 1909. Studenter från Uppsala foro
ut på predikoresor, s. k. korståg, till olika
delar av landet och anordnade även
arbe-tardiskussioner i apologetiskt syfte. Den
starka hänförelsen tog sig uttryck i
mottot: »Sveriges folk — ett Guds folk».
Rörelsen har lett till betydelsefulla
initia
tiv i det kyrkliga livet, särskilt i fråga om
ungdomsarbetet. Rörelsen har ej någon
sammanhållande yttre organisation. Dess
huvudcentra äro Uppsala, Sigtuna,
Stockholm och Lund, och den räknar inom sina
led många framstående prästmän. Dess
främsta namn kunna anses vara E. Billing,
M. Björkquist, J. A. Eklund och N.
Söderblom. Rörelsens organ är »Vår Lösen»
(utgives sedan 1910 från Uppsala). Se
Kristlig Studentrörelse,
Kyrkliga Frivilligkåren
i Uppsalal
Ungmalajer el. n y m a 1 a j e r. En fr.
tysk etnologi stammande benämning på
bärarna av de nu härskande malajiska
kulturerna. U., som sönderfalla i flera
grupper, bl. a. javaner, bugineser,
makas-sarer m. fl., ha uppkommit genom en
ras-och kulturblandning mellan de s. k.
gammalmalajerna eller egentl. malajerna med
olika indonesiska folk (batak på Sumatra,
Borneos dajaker m. fl.) samt med araber,
kineser och européer.
Ungsocialist. Anhängare av Sveriges
ungsocialistiska parti, som ägde bestånd
1908—1917 (el. av dess föregångare,
Svenska socialistiska ungdomsförbundet 1903—•
08). Partiet förfäktade framför allt
ateismen samt bedrev agitation mot militarism
och statsmakt. Dess stiftare och ledare
var Hinke Bergegren.
Ungturkar. Ett turk, nationalistiskt
parti, som 1908 tog makten genom en
militärkupp men efter världskriget åter förlorat
den. U. voro västerländskt orienterade
och verkade för ett parlamentariskt
styrelsesätt.
Ungula’ta. Se Hovdjur!
Unie’rade (lat. uni’re = förena).
Beteckning för de grek.-kat. el. orientaliska
kyrkosamfund, som erkännas av Rom som
katolska. De erkänna påvens primat och få då
behålla sitt kyrkospråk, sin liturgi och
kyrkoförfattning m. m. De u. torde uppgå
till 6 mill. och finnas både i Europa, Asien
och Afrika.
Unifo’rm (lat. unifo’rmis). Bet.
enahanda, likformig; likformig klädsel för vissa
kårer, särskilt vid armé och flotta. — U n
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
