Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionsmärket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6671
United States Steel Corporation—University Library.
6672
United States Steel Corporation
[jona’j-tid stejts stil kåpere’jsjon]. Bet. Förenta
Staternas Stålbolag. Ståltrust i U. S. A.,
som 1901 bildades av John Pierpont
Morgan d. ä. genom fusion av ett antal stora
stålverksbolag. U. tillhör alltjämt
Morgan-gruppen och J. P. Morgan d. y. är bolagets
chef. Bolagets produktion nådde 1929 en
rekordnivå av bl. a. 30,5 mill. ton
järnmalm, 32 mill. ton kol, 17 mill. ton koks
och 22 mill. ton gjutstål. 1930 var
produktionen omkr. 20 o/o lägre.
Totalleveransernas värde uppgick 1929 till 980 mill.
dollar och 1930 till 767 mill. doll. Tillgångar
2,4 milliarder doll. (1930), aktiekapital
1,23 milliarder doll., därav 869 millioner
dollar stam- och 360 mill. doll.
preferensaktier.
Unite’t (lat. u’nitas). Bet. enhet.
UniversaT- (lat. universa/lis). I
sammansättningar: allmännelig, allt omfattande,
duglig till allt. — U n i v e r s a 1 i’s m,
sökandet efter att omfatta allt.
Universalarvinge. Den, som övertar en
avliden persons hela kvarlåtenskap på
grund av arv el. testamente.
UniverseTl (lat. universa’lis). Bet.
allmän, allt omfattande, som avser det hela
el. alla.
Universella broderskapet och Teosofiska
samfundet. Se T i n g 1 e y!
Unive’rsitas (lat.). Bet. helhet, det hela;
samfund; den lat. beteckningen för
universitet (förk. av u. magistro’rum et
schola’-rium = ett samfund av lärare och
lärjungar).
Universite’t (lat. unive’rsitas =
samfälldhet). Högre läroanstalt med uppgift
att bibringa sina lärjungar (studenter)
vetenskaplig skolning och göra dem
förtrogna med vetenskapliga arbetsmetoder. U: s
uppgift är även att vara säte för den
vetenskapliga forskningen, och dess lärare,
professorer och docenter,
tillsättas därför med hänsyn till sin
vetenskapliga betydelse. Undervisningen vid
universitetets olika fakulteter är
till en del offentlig (föreläsningar), men
för inskrivning och rätt att avlägga
examen fordras studentexamen. (Se
Kandidat, Filosofisk ä m b e t
s-examen, Licentiat, Doktor!
Jfr Folkuniversitet!) U. ha
en viss självstyrelse med egna
myndigheter och ämbetsmän. (Jfr
Akademifogde, Akademiräntmästa-re, Akademisekreterare,
Akademiskt konsistorium,
R e c t o r magnificus,
Universitetskansler!) Vårt land har två
statsuniversitet, i Uppsala och Lund.
Jämställda med dessa äro
Karolinska institutet, Stockholms
högskola och Göteborgs
högskola. Danmark har ett u., i
Köpenhamn; Norge likaledes ett, i Oslo;
Finland tre (ett iHälsingfors och
två i Ä b o, ett svenskt och ett finskt);
Tyskland 23; England 11 (varjämte
Skottland 4, Wales 1 och Irländska fristaten 2),
de flesta med underavdelningar (university
colleges) i flera än en stad; Italien 21
statsuniversitet och 4 jämställda enskilda
universitet; Frankrike 17, alla statliga,
men i regel ej utrustade med alla fyra
fakulteterna. U. S. A. har ej mindre än
1 078 universitet och högskolor (colleges)
av inbördes mycket olika slag, somliga
jämngoda med de största europeiska
universiteten, andra närmast ett slags högre
elementarskolor. — U. var från början en
sammanslutning av lärare och studenter
för att tillvarataga gemensamma intressen.
De första u. uppstodo i Italien på
1100-talet. Paris universitet grundades i
början av 1200-talet. Det var länge dét av
svenska studenter mest besökta. På
1200-talet tillkommo de eng. universiteten i
Oxford och Cambridge, och under 1300-talet
grundades u. i Prag (1348), Wien (1365)
och Heidelberg (1386).
Universitetskansler. Högste styresman
för rikets universitet och Karolinska
institutet. Ämbetet inrättades för Uppsala
universitet 1622. U. har överinseendet över
alla universitetsangelägenheter. U.
ut-nämnes av konungen efter föregående val
av vissa akademiska myndigheter.
University Library. Se Bibliotek!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
