Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6675
Uppbördsreglemente—Uppland.
6676
Uppbördsreglemente. En författning om
debitering ocb uppbörd av kronoutskylder.
Nuvarande u. är av 1917.
Uppdal, Kristofer, f. 1878. Norsk
förf., bl. a. av stora romaner med
skildringar från rallarnas liv, framför allt
Dansen går gjennem Skuggeheimen (10 bd 1911
—24).
Uppenbarelseboken.
SeJohannesUp-penbarelse!
Upper ten [a’ppo tänn] (eng., förk. för
the upper ten thousand = »de översta
tiotusen»). Beteckning för de förnäma inom
ett samhälle, överklassen (urspr. om New
Yorks dollararistokrati).
Upperudsälven. Vattendrag i Dalsland
med källa i Römsjön (Norge) och utlopp i
Vänern. Längd: 135 km. U., som avvattnar
en stor del av n. Dalsland och s. v.
Värmland, är delvis kanaliserad (se Dal
s-lands kanal!). Av den disponibla
vattenkraften (28 000 hkr) är större delen
(27 600) utbyggd.
Uppfostringsanstalt. Se Skyddshem,
Tvångsuppfostran!
Upphärad. Socken i Älvsborgs län
(Flundre härad). 1180 inv. (1932).
Upplagsnäring el. r e s e r v n ä r i n g. De
ämnen, som av växter el. djur upplagras i
särskilda celler för att användas vid senare
näringsbrist el. stort näringsbehov (t. ex.
vid blombildning). Hos växterna lagras u.
oftast i form av stärkelse i rötterna el. i
underjordiska stamknölar. Även den i
fröna lagrade näringen kan räknas som u.,
avsedd för den nya växten. Hos djuren
lagras u. dels i form av fett i underhuden el.
kring inälvorna, dels i form av g 1 y k
o-g e n i levern.
Uppland. Landskap i ö. Svealand,
omfattande Uppsala län, större delen av
Stockholm och Stockholms län (Roslagen)
samt ö. delen av Västmanlands län
(Fjärdhundra). U. är till större delen omgivet av
vatten: Bottniska viken, Ålands hav,
Östersjön och Mälaren. Ytinnehåll: 12 443 kvkm
land och 509 kvkm vatten. U. är ett
lågland, dock med höjder i v. och s. ö. till in-
UPPLANDS
LANDSKAPSVAPEN. Fältet
rött, riksäpplet guld.
emot 100 m. ö. h. och i övrigt med svagt
kuperad terräng. Ett flertal rullstensåsar
genomdraga landskapet i nord-sydlig
riktning. Flera större slättområden, såsom
Uppsalaslätten, finnas. Kusten är
en rikt utbildad skärgårdskust. —
Berggrunden utgöres av
granit och gnejs;
här och var
förekomma yngre
erup-tiva bergarter samt
rester av kambrisk
sandsten.
Betydande järnmalmsförekomster, omslutna
av kalksten, finnas
vid Dannemora m.
fl. platser i n. U.
Landskapet
avvattnas åt Dalälven och
Mälaren. Av vattendragen har Fyrisån det
största flodområdet. Omkr. 2/3 av U. är
skogbärande mark; V4 utgöres av åker och
trädgård. Näringar äro jordbruk,
boskapsskötsel, industri, bergsbruk, skogsbruk och
fiske. Samfärdseln förmedlas av
landsvägar, järnvägar, båtleder och omnibuslinjer.
Städerna i U. äro: Stockholm (n.
delen) , Uppsala, Lidingö,
Sundbyberg, Djursholm, Vaxholm,
Norrtälje, öregrund,
östhammar, Enköping och Sigtuna.
U:s bebyggelsehistoria når tillbaka till
den äldre stenåldern. På grund av
landdepressionen under istiden låg äldre
stenålder stidens havsnivå ung. 70 m över den
nutida kustlinjen. Det dåtida havet sträckte
sig i mell. U. fram till Uppsalaåsen och s.
U. in över örsundaåns dalgång.
Stenålders-bebyggelsen i U. var därför bunden till de
mell. och v. delarna av landskapet. Under
den fortskridande landhöjningen har
bebyggelsen följt kustlinjens förflyttning
österut. Vid bronsålderns slut låg havet
ung. 10 m högre än nu och täckte stora
delar av U:s randzon; under vikingatiden
låg det omkr. 3 m över nuv. nivå. Ett stort
antal fynd ge en klar bild av bebyggelsens
utbredning under olika tider.
Runstensfyn-den äro talrikare än i något annat
landskap. Den arkeologiskt mest betydande
or
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
