Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upplysningstiden - Upplyst despotism - Uppmarsch - Upp- och avskrivningsräkning - Uppropslista - Uppsala, stad - Uppsala, tidning - Uppsala Bayerska bryggeri a. b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6679
Upplyst despotism—Uppsala Bayerska bryggeri a. b.
6680
av de s. k. e ncy kl o p e di s t e r n a (se
Encyklopedil). En reaktion mot u:s
alltför utpräglade förnuftstro skedde med
Rousseau, som gentemot förståndet
hävdade känslans rätt och betydelse; hans
kulturkritik, känslodeism och radikala
politiska ståndpunkt göra honom dock till
upplysningsman. Nyromantiken och den heliga
alliansen under 1800-talet betecknar en
motrörelse mot upplysningen.
Upplysnings-rörelsen inträngde i de flesta länder, och
många enväldiga furstar (de s. k.
»filosoferna på tronen») t. ex. Fredrik II i
Preussen, Katarina II i Ryssland,
Jo-s e p h II i Österrike och Gustav III i
Sverige, voro dess anhängare och verkade
för humana och liberala reformer (den
upplysta despotismen). I
Tyskland, där upplysningsrörelsen ej antog så
radikala former som i Frankrike,
företrädes den i första hand av kritikern och
dramatikern L e s s i n g. I Sverige äro
Kellgren, Rosenstein och Leopold
målsmän för den förståndsbetonade
upplysningsrörelsen, medan Thorild är
förkämpe för Rousseaus reaktion häremot.
Upplyst despotism. Se Upplysning
s-tiden!
Uppmarsch. Den efter mobiliseringen med
i allmänhet masstransporter å
järnvägarna utförda samlingen
(koncentreringen) av fälthären. Denna indelas
därvid i arméer (ev. även armégrupper)
var och en bestående av ett antal operativa
enheter (armégrupp av ett antal arméer).
Uppmarsch verkställes efter redan i fred i
detalj utarbetade
uppmarschplaner, en för varje sannolikt krigsfall.
Under krigets lopp kunna omgrupperingar t.
ex. mellan olika krigsskådeplatser
verkställas, vilka få en uppmarschs karaktär.
Upp- och avskrivningsräkning el. c h e c
k-el. giroräkning. Bankräkning, fr.
vilken medlen utfås vid anfordran genom
uttag med check. Räntan är i Sverige låg,
ingen alls i en del länder såsom U. S. A.
Våra banker, utom riksbanken, använda
numera endast beteckningen checkräkning.
Uppropslista. Ä en underdomstols dörr
anslagen förteckning angivande den
ord
ning, i vilken mål och ärenden upptagas
till behandling.
UPPSALA
STADSVAPEN. Fältet blått,
lejonet guld.
Uppsala. Bet. »Boningarna el. husen
däruppe». Stad i mell. Uppland, Uppsala län,
vid S. J.,
U.—Enköpings, U.—Gävle
och
Sthlm—Roslagens järnvägar,
residensstad i Uppsala
län, säte för
stiftsstyrelsen i
ärkestiftet och för Uppsala
universitet. Stadens
gamla träbebyggelse
är till ej obetydlig
del bevarad. Mera
bet. byggnader äro
slottet, domkyrkan, [-universitetsbiblioteket-]
{+universitetsbiblio-
teket+} (Carolina re-
diviva) och universitetet. Som handels- och
trafikcentrum för den bördiga uppländska
landsbygden har U. bet. handel. Är 1930
funnos 111 arbetsställen med 2 951
arbetare. Hamnen besöktes s. å. av 2 089 fartyg.
I U. utkomma två dagliga tidningar. —
Adam av Bremen (1060-talet) ger en
ingående beskrivning av hednatemplet i U., och
hos Snorre Sturlason (1200-talet) skildras
U. som en ganska betydande tings- och
marknadsort. I ett påvligt brev av 1164
omnämnes U. för första gången som stad.
Alla dessa förf, avse dock med U. det nuv.
Gamla Uppsala. Det nuv. U. leder
däremot sitt ursprung fr. hamnplatsen Östra
Aros vid Fyrisåns mynning, vars älsta
träkajer kunna dateras till tiden omkr. 1100.
Redan på 1100-talet fanns också
Bondkyr-kans älsta, av granit uppförda parti. Är
1243 omtalas en kungsgård i Östra Aros,
och i ett kgl. brev fr. 1280-talet omnämnes
Dombron. Är 1273 flyttades Erik den
heliges ben fr. Gamla Uppsala till Östra Aros,
och under de senaste årtiondena av
1200-talet ingick det småningom i det allm.
medvetandet, att östra Aros numera hette
Uppsala. 30 741 inv. (1932). Se vidare
följande artiklar! Litt.: Hj. Alving:
Genom seklernas Uppsala (1923).
Uppsala. Tidning, se U p s a 1 a!
Uppsala Bayerska bryggeri a. b. Bryg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
