Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Uppsala universitetsbibliotek - Uppsala valskvarn, a. b. - Uppsala ångkvarn, a. b. - Uppsala ärkestift - Uppsala öd - Uppskov - Upptakt - Uppvidinge - Uppåkra - Upsala - Upsala Nya Tidning - Up to date - Ur, ort vid Eufrat - Ur - Ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6687
Uppsala universitetsbibliotek—Ur.
6688
terbom, Gei jer). Under 1800-talets senare
del och 1900-talet faller mest i ögonen den
differentiering och utbredning,
naturvetenskaperna fått. Men också övriga
veten-skapsgrupper ha fått alltmer ökat
lärar-antal, och nya läroämnen hava tillkommit,
t. ex. konsthistoria, religionshistoria,
klassisk arkeologi. Litt. om U. u:s historia: C.
Annerstedt, Uppsala universitets historia
(3 delar 1877—1914) samt åtskilliga
partier i Schück och Warburg: Huvuddragen av
Sveriges litteratur.
Uppsala universitetsbibliotek. U.
grundades av Gustav II Adolf, som år 1620 till
Uppsala universitet donerade det i
Grå-munkeklostret i Stockholm förvarade
biblioteket innehållande -bl. a. Vadstena
klosters forna boksamling, konung Sigismunds
bibliotek m. m. Sedermera överlämnade han
också större delen av de som krigsbyte
tagna böckerna till u. Härigenom och genom
privata donationer, bl. a. av Magnus
Gabriel de la Gardie, växte biblioteket så att
det i slutet av 1600-talet beräknas ha haft
c:a 30 000 band. För närvarande
omfattar det omkr. 700 000 band utom
broschyrer och småtryck, c:a 300 000
dissertationer och 17 000 handskrifter.
Uppsala valskvarn, a. b. Företag i
Uppsala, etabl. 1904, bolag sedan 1914,
aktiekapital 1,5 mill. kr. U. äger elektrisk
valskvarn och vattenkvarn (Uppsala
vattenkvarn). Ärstillverkning 5 mill. kr.
Uppsala ångkvarn, a. b. Kvarn- och
jästfabrik i Uppsala, grundad 1874,
aktiekapital 1,8 mill. kr., ärstillverkning 6
mill. kr.
Uppsala ärkestift. Stift, omfattande 28
kontrakt i Uppsala, Gävleborgs, Stockholms
och Västmanlands län. Stiftsstad:
Uppsala.
Uppsala öd. Under medeltiden gemensam
benämning på alla de gårdar, som anslagits
till konungens underhåll. Vanl. användes
dessa kungsgårdar som boställen åt
kungliga fogdar.
Uppskov. Se Värnplikt!
Upptakt. Med u. förstås ej blott den
skenbart ofullständiga takt, som ofta
inleder ett musikstycke, utan även den svaga
taktdel, som rytmiskt hör samman med
följande starka, d. v. s. som utgör
indelningen till en fras el. ett motiv.
Uppvidinge. Härad i Kronobergs län.
Uppåkra. Socken i Malmöhus län (Bara
härad). 1 019 inv. (1932).
Upsala. Konservativ daglig kvällstidning
i Uppsala, utg. sedan 1845, daglig fr. 1901.
Upsala Nya Tidning. Liberal daglig
morgontidning i Uppsala, utg. sedan 1890,
daglig fr. 1901.
Up to date [app to dejt] (eng.). Bet.
»ända till dags dato», tidsenlig, fullt modern.
Ur. Ort vid Eufrat, s. v. om Babylon,
före det babyloniska rikets uppkomst säte
för sumeriska konungar. Den heter nu El
Mukajjer. U. är i bibeln angivet som
patriarken Abrahams fäderneort.
Grävningar ha sedan 1924 företagits här under eng.
arkeologisk ledning; de ha lagt i dagen
ett stort antal ruiner och värdefulla fynd
från assyrisk såväl som sumerisk tid.
Även från en bebyggelse, äldre än den
sumeriska, ha fynd av keramik och rester av
hyddor gjorts. Denna försumeriska kultur
synes ha utsläckts genom en oerhört
våldsam översvämning, som efterlämnat över
2% m tjocka slamavlagringar och som
säkerligen givit upphov till bibelns
berättelse om syndafloden. Litt.: L. Woolley: Ur
och syndafloden (1931). Se bilder å nästa
sida!
Ur (tysk. A’uer). Detsamma som u
r-o x e.
Ur (lat. ho’ra = timme). Det älsta
slaget av ur är soluren, som grunda sig
på skuggans förflyttning under dagens
lopp. Redan under antiken började man
använda tidmätare, där andra förlopp med
konstant hastighet lades till grund för
tidvisning, t. ex. utrinnandet av vatten el.
sand ur en trång öppning (v a 11 e n u r,
sandur; jfr Timglas!). Ur med lod
som drivkraft kommo i bruk på
1000-talet; ur, drivna med en spänd stålfjäder
(och därmed fickuren) uppfunnos 1511 av
tysken P. Henlein. T dyl. mekaniska urverk
säkerställes den likformiga rörelsen gm
drivverkets sammankoppling med en pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
