Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wacht am Rhein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6719
Wacht am Rhein—Vadben.
6720
Wacht am Rhein, D i e [di vacht am
rajn]. Bet. »Vakten vid Rhen». Tysk
nationalsång med text av M.
Schneckenbur-ger (f. 1819, d. 1849) och musik av Carl
Wilhelm (f. 1815, d. 1873) 1854, först mera
allmänt känd under fransk-tyska kriget
1870—71.
Wachtmeister af Johannishus. Sv.
adlig ätt, urspr. från Livland, adlad 1578,
friherrlig 1651, grevlig 1687. 1. Hans W.,
f. 1641, d. 1714. Sjömilitär. W. deltog i
Karl XI :s danska krig 1675—79 både till
lands och sjöss och utförde under Karl
XII:s krig en del sjömilitära företag och
var den främsta kraften vid örlogsflottans
nyorganisation under Karl XI, bl. a. vid
Karlskronas grundläggning, samt vid
reduktionens och förmyndarräfstens
genomdrivande. Han hörde till enväldets ivrigaste
förespråkare och visade både vid dess
införande och eljes ett häftigt sinnelag och
föga aktning för lagliga former. 2. Karl
Axel W., f. 1754, d. 1810. Ämbetsman.
W., som sedan 1808 bar namnet Trolle-W.,
var jurist, från 1779 justitiekansler, 1787
—1809 riksdrots och efter 1809 Sveriges
förste justitieminister. W. var en
självständig natur, som reagerade mot Gustav
III:s och Gustav IV Adolfs maktmissbruk,
men han ville mot dem sätta lagligt
motstånd och gillade ej 1809 års
revolutions-planer, ehuru han efter statsvälvningen
inträdde i regeringen. 3. Hans Hansson
W., f. 1851, d. 1929. Ämbetsman, fackman
på finansfrågor, 1897—1902
finansminister och 1902—18 chef för statskontoret.
4. Axel Fredrik Klas son W., f.
1855, d. 1919. Ämbetsman, under
unions-krisen 1905 utrikesminister samt 1898—
1905 chef för domänstyrelsen, varvid han
utövade stort inflytande på
skogslagstift-ningen. Led. av Vet. ak., Vitt., hist. o. ant.
ak., Konst-ak. och Lantbr. ak.
Wackenroder [va’ckenråder],
Wilhelm Heinrich, f. 1773, d. 1798. Tysk
förf. Hans enda bok Herzensergiessungen
eines kunstliebenden Klosterbruders (1797,
sv. övers. Fantasier af en konstälskande
klosterbroder, 1812) innehåller en samling
karakteristiker av renässanskonstnärer och
högstämda tankar över konstens väsen.
Wacklin, Sara Elisabet,!. 1790, d.
1846. Finl. förf., bl. a. av kulturhistoriska
skildringar fr. Österbotten, särskilt
Uleå-borg, t. ex. Hundrade minnen från
Österbotten (3 delar, 1844—45).
Waco [oe’jkå]. Stad i s. U. S. A. (Texas),
betydande trafikcentrum och bomullsort.
53 000 inv. (1930).
Vaeuum. Se Vakuum!
Vacuum cleaner [væ’kjoem kli’na] (eng.).
Bet. dammsugare.
Vacuum Oil Co. [væ’kjoom åjl ka’mpeni].
Oljebolag i New York, före 1911
tillhörande Rockefellers Standard Oil-koncern.
Tillgångar 241 mill. doll. (1930), aktiekapital
141 mill. doll. Jfr General
Petroleum Co.! — Vacuum Oil Co. a. b.,
bolag i Stockholm, grundat 1900,
aktiekapital 1,2 mill. kr., tillgångar 2,7 mill. kr.
Detta bolag äges av New York-bolaget V.
och ombesörjer försäljningen av dess
oljeprodukter i Sverige.
Vad. Socken i Skaraborgs län (Vadsbo
härad). 517 inv. (1932).
Vad. 1. Vadställe över en flod el. ett
sund. 2. Not, fiskredskap. 3. Vadhållning.
4. Inom processrätten klagan i hovrätt
över underrätts utslag i tvistemål. —
Vad (e pennin g), 1 kr. 50 öre, som
klaganden har att erlägga till domaren i
underrätten.
Vada. Socken i Stockholms län
(Vallentuna härad). 241 inv. (1932).
Wada’i. Land i Franska
Ekvatorial-Afrika (Tsad-kolonien), lika stort som
Sverige. Befolkningen, vars antal uppskattas
till omkr. 1 mill., är till sin huvudmassa
negroid; den härskande stammen torde
dock vara av etiopisk härkomst.
Huvudstad : A b é c h é.
Vadare (Grallato’res). En grupp
Fåglar, kännetecknad av långa tarser, långa
underben och långa, starka, vitt utspärrade
tår. Gruppen är numera uppdelad i flera
grupper (jfr Fåglar!).
Vadben. Det mindre av de två i
underbenet föi-ekommande benen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
