Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6725
Vag—Wa’gner von Ja’uregg.
6726
Vag (lat. 1’a’gus = kringirrande). Bet.
obestämd, svävande.
Vagabond [-bå’nd] (fransk, av lat.
vaga-bu’ndus = kringströvande). Bet.
landstrykare, lösdrivare.
Vagabonde [-bå’nd] (fransk.). Bet.
lös-driverska. Signatur för Mollie F a u s
t-m a n.
Vaga’nter (lat. cle’rici vaga’ntes =
kringströvande präster). V. kallades
fordom, särskilt under medeltiden,
kringvandrande studenter. De voro bl. a. kända
för sina lat. visor, som besjöngo vinet och
kvinnorna samt satiriserade över bl. a.
prästernas laster. Litt.:, A. U. Båàth:
Va-gantsånger (1906).
Vagel (lat. horde’olum). Inflammation i
körtlarna i ögonlockskanterna. V.
behandlas med varma omslag och operativa
ingrepp.
Vaggeryd. Municipalsamhälle i
Jönköpings län (Byarums socken). 1428 inv.
(1932).
Vagi’na (lat.) el. slidan. Livmoderns
utförsgàng, liggande mellan ändtarmen
och urinröret (och urinblåsan).
Vagina’les. Annat namn för P o 1 y g
o-n a c e æ.
Wa’gner. I. 1. Wilhelm Richard
W., f. 1813, d. 1883. Tysk musiker, skald
och skriftställare, det moderna tyska
musikdramats store reformator och en av de
största musikdramatikerna. W: s strävan
gick ut på att skapa ett »allkonstverk»,
vari alla sceniska konstarter (diktkonst,
musik, dramatik, mimik, plastik och
deko-rationskonst) skulle samverka och
sammansmälta till en enda helhet. Den
ledande poetiska idé, som genomgår de flesta
av hans dramer, är förlossningstanken. Till
alla sina sceniska verk har han själv
skrivit texten. Bl. dem må nämnas Rienzi
(1842, Stblm 1865), Den flygande
holländaren (1843, Sthlm 1872), Tannhäuser (se
d o.l) Lohengrin (1850, Sthlm 1874),
Ni-belun g enringen: Rhenguldet, Valkyrian,
Sigfrid och Ragnarök (se dessa ord!);
RICHARD WAGNER.
Fotografi
Tristan och Isolde
(1865, Sthlm 1909),
M ästersångarna
(1868, Sthlm 1887)
och Parsifal (1882,
Sthlm 1917). Hans
övriga skapelser, bl.
vilka märkas
sånger och orkesterverk,
äro däremot av
mindre betydenhet.
Bland W :s skrifter må särskilt framhållas
Das Kunstwerk der Zukunft (1850) och
Oper und Drama (1851). Hans samlade
skrifter (10 band) utkommo 1871—83; en
folkuppl. härav 1913. Led. av Mus. ak. —
Den grundläggande biografien är av
Gla-senapp (1876—1911, 6 band). Bl. sv. verk
om W. må nämnas: Peterson-Berger:
Richard Wagner som kulturföreteelse
(1913) och Norlind: Richard Wagner (1923).
Peterson-Berger har även översatt och
utgivit Richard Wagners skrifter i urval 2.
C o s i’m a W., f. 1837, d. 1930. Den förres
hustru, dotter till Fr. L i s z t, efter
makens död ledare av de av honom inrättade
årliga festspelen i Bayreuth, vid vilka
Wagneroperor uppfördes. 3. Siegfried
W., f. 1869, d. 1930. Son till W. 1. och
W. 2., tonsättare och dirigent, vilken
under inflytande fr. faderns verk diktat och
komponerat en hel del operor, bl. a. Der
Bärenhäuter (1899), Herzog Wildfang
(1901) och Sonnenf lammen (1918). Som
dirigent har W. även gästat Sthlm II.
Adolf Heinrich G o 11 h i 1 f W., f.
1835, d. 1917. Tysk nationalekonom,
professor i Wien 1858, i Berlin 1870, led. av
preussiska herrehuset 1910. W. företrädde
i början av sin verksamhet
individualistiska åsikter men blev sedermera en av den
s. k. socialpolitiska skolans främsta
målsmän. (Jfr Katedersocialister!).
Hans förnämsta insatser falla inom
penning- och bankvetenskapens områden.
Wa’gner von Ja’uregg, Julius, f. 1857.
österr. psykiatri ker, professor i Wien
sedan 1889. Han har framför allt i sina
vetenskapliga arbeten behandlat och upptäckt
malariaympningens betydelse vid
behandlingen av paralysie générale oeh erhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
