Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallentuna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6755
Wallinska skolan—Valloner.
6756
D, WALLIN. Vid Arilds strand. Målning,
belönad med guldmedalj vid Olympiska
spelen 1932.
lace, f. 1876. Sv.-amer. psykolog, prof, i
Miami, vilken bl. a. ägnat de s. k.
synvillorna ingående studium, samt verkat för
speciell skolundervisning, lämpad för
debila barn (s. k. hjälpklasser).
Wallinska skolan. En av våra älsta
flickskolor, grundad 1831 av Anders
Fryxell på uppmaning av J. O. Wallin,
efter vilken skolan uppkallades. W. s. har
gymnasium sedan 1870 (med
dimissions-rätt sedan 1874).
Wallis. 1. Ernst Bernhard Elias
W., f. 1842, d. 1919. Historiker. Han
redigerade det populärvetenskapliga verket II-
E. WALLIN. Sydfranskt landskap. Målning.
lustrerad verldshistoria (6 bd, 1874—79)
och författade själv stora partier därav.
2. Curt W., f. 1845, d. 1922. Den förres
broder. Politiker, medicinsk förf. Som
riksdagsman var han vänsterliberal och
verkade för arbetarskydd, utvidgad rösträtt,
alkohollagstiftning m. m.
Wallis [oå’llis], John, f. 1616, d. 1703.
Eng. matematiker, förf, till ett stort antal
arbeten såväl inom matematik som inom
teologi, logik m. m. Han uppställde bl. a.
en viktig formel för beräkning av tt.
Wa’Ilis. Tyska namnet på V a 1 a i s.
Wallis-Alperna. Annat namn på P e
n-ninska Alperna.
Vallisne’ria. Växtsläkte (fam.
Hydro-charita’ceæ) med en i akvarier ofta odlad
art, V. spira’lis (Spiralblomma), som
har honblommor på långa, spiralvridna
skaft, vilka vid blomningen sträcka ut sig,
så att blommorna nå ytan, och sedermera
åter rulla ihop sig. Hanblommorna åter ha
bräckliga skaft, lossna och flyta upp.
Växten härstammar från tropikerna.
Wallis-öarna [oå’llis-]. Fransk ögrupp i
mell. Polynesien, mellan Samoaöarna och
Fidjiöarna. W., som ha en sammanlagd yta
av 96 kvkm (ung. hälften så stor som
Värmdöns), producera framför allt kopra.
4 250 inv. (1926).
Vallkärra. Socken i Malmöhus län
(Torna härad). 899 inv. (1932).
Wallmark, P e r A d a m, f. 1777, d. 1858.
Förf. Han vann sengustavianernas bifall
för sina dikter i akademisk stil och var
en förgrundsgestalt i deras kamp mot
nyromantikerna.
Vallmo. Sv. namn på Papa’ver-arter.
Valloner. Befolkningen i s. Belgien, ett
biandfolk av keltiska, germanska och
romanska raser. Deras språk är snarast
franska dialekter och talas numera
huvudsakligen på landsbygden; deras religion är
katolsk. Efter att länge i betydenhet ha
stått efter n. Belgiens flamländska
befolkning äro nu v. de ledande på de flesta
områden. Tidigt nådde smideskulturen hos v.
hög utveckling, och på 1600-talet
emigrerade talrika valloner till Sverige, där de
införde nya metoder för järnhanteringen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
