Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallquist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6759
Valpu’rgis—V alsätt.
6760
gar (el. mer). V. kännetecknas av katarrala
förändringar i olika slemhinnor i kroppen:
ögonflytning, snuva, hosta, diarré m. m.
På insidan av låren samt på buken
uppträda ärtstora, varfyllda blåsor. Febern är
ofta hög. Dödligheten vid v. uppgår till
bortåt 50 o/o- Mot v. användes
febernedsät-tande medel samt avföringsmedel; även
serum har försökts.
Valpu’rgis (eng. och tysk., sv. Valborg),
d. 779. Eng. nunna, abbedissa i klostret
Ileidenheim i Württemberg, förklarad för
helgon med 1 maj som helgondag. — V a
1-p u’r g i s n a 11, valborgsmässonatten
(mellan 30 april och 1 maj). Minnet av de
hedniska vårfester, som firats vid denna tid,
kvarlevde i senare folktro såsom
föreställningar om de stora häxförsamlingarna
under Valpurgisnatten. Jfr Valborg!
Walras [-ra’], Marie Esprit Léon,
f. 1834, d. 1910. Fransk nationalekonom,
professor i Lausanne 1870—92. Hans
nationalekonomiska spekulationer vila på
matematisk grund. Han har utgivit ett stort
antal arbeten inom sitt fack.
Valrav. Detsamma som spermaceti.
Valrossar (Triche’chus). Ett släkte
Säl-d j u r, som bilda en egen familj (Triche’-
VALROSSAR. Fotografi.
chidæ) och har två närbesläktade arter,
nämligen den i n. Atlanten och
angränsande delar av n. Ishavet levande T.
ros-ma’rus och den i n. Stilla havet
förekommande T. obe’sus. V. sakna ytteröron, ha
gles hårbeklädnad utom på nosen och
mycket långa betar, med vilka de gräva fram
och bryta loss musslor, som utgöra deras
huvudsakliga föda. Bakbenen kunna sättas
framåt under kroppen, men v. röra sig det
oaktat mycket ovigt på land. De jagas
ivrigt för betarnas och hudens skull. De
förstnämnda lämna ett fint elfenben, den
sistnämnda användes av polarfolken till
remmar o. dyl.
Vals. Gammal pardans och runddans i
3/4 takt, troligen härstammande från den
österr. ländlern. Bl. berömda
v.-kompositö-rer märkas Lanner, J. Strauss d. ä. och
d. y., Waldteufel m. fl. Som självständigt
musikstycke har valsformen omhuldats av
bl. a. Schubert, Chopin, Liszt och Brahms.
— Bostonvals el. boston, en
moderniserad vals i långsammare tempo.
Walsall [oåTsål]. Fabriksstad i mell.
England (grevsk. Staffordshire). 103 000
inv. (1931).
Valsgärdefynden. En samling
forngra-var (s. k. båtgravar) belägna vid
Valsgärde, 3 km norr om Gamla Uppsala högar.
De ha alltsedan 1928 blivit undersökta
under ledning av prof. Sune Lindqvist och
visa sig innehålla mycket värdefulla
lämningar av vapen, seldon, husgeråd, glas
m. m., vilka öka kunskapen om forntidens
materiella kultur.
Valstad. Socken i Skaraborgs län
(Var-tofta härad). 441 inv. (1932).
Valsätt. Majoritetsval innebär,
att den el. de, som i en valkrets fått de
flesta rösterna, anses valda. Dylikt v. är
vanl. förbundet med enmansvalkretsar och
förekommer t. ex. i England vid val till
underhuset. Proportionellt v.
förutsätter däremot flermansvalkretsar.
Varje parti får det antal representanter, som
svarar mot partiets del av hela
väljarkåren. Vid majoritetsval får det största
partiet i regel alltför många mandat, och
minoritetsgrupperna bli lidande. Proportio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
