Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenbaggar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vattenkrasse—Vattenpipa.
68ÖÖ
6799
Vattenkrasse. Sv. namn på Nastu’rtium
officina’le (el. aqua’ticum).
Vattenkräfta (lat. no’ma). Se
Stoma-t i t!
Vattenkvalster (Hydra’chnidæ). En fam.
små Spindeldjur, som leva i sött
vatten och ofta tilldraga sig
uppmärksamheten på grund av sina livliga färger. Den
största arten är röd och når en längd av
4—5 mm.
Vattenkylare. Anordning för kylning av
rör el. maskindelar gm cirkulation av
vatten i en omslutande kåpa av metall, k
ylman t e 1 n.
Vattenlagen. Den år 1918 utfärdade
lagen om rätt till vatten, byggande i vatten,
vattenreglering, allmän farled och flottled,
torrläggning av mark, kloakledningar samt
om domstolar och rättegång i vattenmål.
Vattenledningsverk. Under antiken
lädes stor vikt på städernas och
kulturområdenas förseende med vatten för
konsumtions-, tvätt- och bevattningsändamål.
Vattenledningar med högre tryck synas
dock endast i få fall ha kommit till
användning, och åtgärder för rening av
vattnet torde ha varit alldeles okända. I stället
anlades ofta milslånga, dels öppna, dels
slutna ledningar till bergssjöar el. dyl.
med så rent vatten som möjligt
(akvedu’k-ter). Under medeltiden anlades inga nya v.
Det första moderna v. med pumpverk och
tryckledningar inrättades i London 1582.
Rening av vattnet infördes dock först i
början av 1800-talet. Sedan
reningstekni-ken och kontrollmetoderna numera i hög
grad utvecklats, använda de flesta moderna
v. nästan endast vatten fr. närmaste flod
el. sjö som utgångsmaterial. Vattnet renas
genom förvaring i bassänger, varvid
grövre slam avsättes, filtrering genom sand
och marmorpulver samt sterilisering med
doserade mängder klor el. ozon. Trycket i
vattenledningarna åstadkommes genom
pumpning. För att möjliggöra jämn
pump-ning trots ojämnheter i vattenåtgången
användas oftast inkopplade högreservoarer
(s. k. vattentorn). I Sverige finnas 146 v.
(1930), sysselsättande 1 355 arbetare.
Vattenloppor (Clado’cera). En grupp små
Kräftdjur med oledad, från sidorna
hoptryckt kropp. Den vanligaste arten är
Da’phnia pu’lex, som har fem par fötter
och två par antenner, av vilka de bakre
äro simorgan. Den är mycket vanlig i
sötvatten och fortplantar sig under sommaren
partenogenetiskt.
Vattenluftpump. Se Luftpump!
Vattenlås. Anordning å avloppsledning,
varigenom illaluktande gaser hindras att
tränga upp. V. består antingen av en skarp
S-formig böjning på röret, vari vatten blir
stående, el. ock i en utvidgning av
detsamma, inuti försett med två sneda
väggar.
Vattenlöpare el. Skräddare
(Hydro-me’tridæ). En fam. Skinnbaggar med
långa ben och smal, på undersidan
hårklädd kropp. De springa på ytan av
stillastående el. svagt rinnande vatten (även på
havsytan).
Vattenmelon. Frukten av Citru’llus
vul-ga’ris.
Vattennäbbmus. Se Näbbmöss!
Vattenormar. Detsamma som h a v s o
r-m a r.
Vattenpass el. 1 i b e’i 1.
Nivelleringsin-strument, best, av ett med sprit el. eter
(sällan vatten) nästan fyllt, avlångt el.
runt kärl, vari den lilla återstående
gas-blåsan ställer sig i mitten, då
instrumentet hålles vågrätt, men eljes förskjuter sig
mot kanten.
Vattenpest (Elo’dea canade’nsis). En till
fam. Hydrocharita’ceæ hörande ört. Den
härstammar från Amerika, inkom 1836 till
Irland och på 1870-talet till Sverige men
är nu vanlig i stillastående och sakta
rinnande vatten i nästan hela Europa. Den
förekommer ofta i så stora massor att den
är till hinder för sjöfarten och vattnets
framrinning. Hanblommor äro ej funna i
Europa, utan växten fortplantar sig här
uteslutande könlöst, i det att avbrutna
bitar utväxa till nya individ.
Vattenpipa (pers, nargüeh = kokosnöt).
Österländsk rökpipa. Röken inandas genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
