Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vaxholms ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6809
Vaxholms grenadjärregemente—Webb.
6810
Rindön. Befästningsarbeten pà Vaxholmen
påbörjades redan 1549; de nuv.
byggnaderna på holmen stamma dock huvudsakligen
fr. tiden 1838—1863. Dessa byggnader
utgöra numera samlings- och förrådsort för
försvaret i Stockholms skärgård, under det
att de förnämsta befästningarna finnas på
annat håll (se O s k a r-F r e d r i k
s-b o r g!).
Vaxholms grenadjärregemente. Ett
sedan 1925 indraget infanteriregemente.
Vaxholms kustartilleriregemente. Se
Marin!
Vaxholms nya ångfartygs a. b.
Rederibolag i Stockholm, grundat 1901; egna
medel 1,5 mill. kr. V. driver ångbåtstrafik i
Stockholms skärgård och äger en flotta på
41 mindre ångbåtar om i genomsnitt 200
à 300 bruttoregisterton. V. innehar även
aktiemajoriteten i Waxholms Hotell a. b.
Bolaget äges i sin tur av a. b. Kol &
Koks.
Vaxhud. Beteckning för den nakna hud,
som förekommer å basen av övernäbben hos
många fåglar.
Vaxkabinett. Samling av vaxfigurer,
plastiska framställningar i naturlig storlek
av ryktbara personer o. d., iförda verkliga
kläder och målade i naturliga färger.
Vaxmott el. V a x m a 1 (Galle’ria
mello-ne’lla). Stor Mottf järil med askgrå,
rödprickiga framvingar och grå fransade
bakvingar. Larven är ljust skär med brunt
huvud och lever i gamla vaxkakor i
bikupor.
Vaxmàleri. 1. Den under klassiska
forntiden och äldre medeltiden använda s. k.
enkaustiska metoden, varvid färgerna
fästes på en trätavla medels till smältning
upphettat vax. 2. Väggmålningsteknik,
varvid som bindemedel användes en
flytande vaxblandning. Dylika målningar äro
rätt ömtåliga.
Vaxpalmer. En del palmer, vilka lämna
vegetabiliskt vax. De viktigaste äro K a
r-naubapalmen (Coperni’cia ceri’fera)
från Brasilien och den vanliga V a x p a
1-m e n (Cero’xylon andi’cola) från Anderna.
Hos den förra äro bladens både över- och
undersida överdragna med ett vaxskikt,
som lämnar s. k. karnaubavax, hos
den senare sitter vaxet (p a 1 m v a x) på
stammens yta. Till Europa kommer
huvudsakligen den förra sorten; liksom
palm-vax användes det till ljus, fernissor m. m.
Vaxskivlingar (Hygro’phorus). Ett
släkte Skivsvampar med vaxartat
spröda, saftiga skivor. Flera arter äro livligt
röda el. orangefärgade. De äro ätliga men
användas föga.
Vaxtaft. Tunt taft el. annat tyg,
indränkt med kokt linolja. Numera användes
i st. oftast med gummi impregnerat tyg,
som då också benämnes v.
V. B. Förk. för »Vikbolandsbanan». Se
Norrköpin g—S
öderköping—-Vikbolandets järnväg!
W. B. H. J. Förk. för V a r b e r g—B
o-r å s—H errljunga järnväg.
Wb. Ä. J. Förk. för V a r b e r g—Ä
t-rans järnväg.
W. C. Förk. för water-closet [-[oå’te-klå’set]-] {+[oå’te-
klå’set]+} (eng.), d. v. s. vattenklosett.
V. D. M. Förk. för lat. ve’rbi divi’ni
mi-ni’ster = Guds ords tjänare. Beteckning
för prästvigd person.
Wear [oi’a]. Flod i n. England med
källor på Penninska bergen och utlopp i
Nordsjön vid staden Sunderland. Längd: 104
km.
Webb [oe’bb], 1. Sidney W., baron av
Passfield, f. 1859. Eng. socialistisk
politiker. W. har utvecklat ett
omfattande skriftställarskap i socialistiska och
kommunalpolitiska ämnen. 1885 ingick han i
»Fabian Society», till vars främsta medl.
han räknas. Sedan 1922 är W. led. av
underhuset och tillhörde som handelsminister
MacDonalds ministär 1924 och adlades
1929. 2. Beatrice W., f. 1858. Den
förres maka, eng. socialistisk skriftställarinna
och socialpolitiker. Hon har dels ensam,
dels tillsammans med sin man utgivit ett
stort antal skrifter, bl. a. ett standardverk
om den eng. fackföreningsrörelsen. Deras
senaste verk är The decay of the capitalist
civilization (1923; i sv. övers. Den
kapitalistiska civilisationens förfall, 1927).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>