Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vedum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6817
Vedum—Veglia.
6818
Vedum. Municipalsamhälle i Skaraborgs
län (Laske-Vedum socken). 452 inv. (1932).
Vedut [vedo’t] (it. vedu’ta).
Landskapsmålning, som troget avbildar ett bestämt
ställe, t. ex. en stadsvy, en herrgård. V.
står alltså i mots. till komponerade
»stäm-ningslandskap», där luft- och
ljusskildringen är huvudsaken.
Vedämne. Se L i g n i n!
Weekend [oi’känd] (eng.). Bet. egentl.
veckoslut. Vistelse på landet fr. lördag
middag med återkomst söndag kväll el.
måndag morgon.
Vefsenelven el. V e f s n a. Flod i n.
Norge (s. Nordland fylke), med källor i
Trön-delagsbergen och utlopp i Vefsenfjorden.
Vega. 1. Den ljusaste stjärnan i L
y-r a n. 2. Namn på det fartyg, varmed A.
E. Nordenskiöld 1878—80 utförde sin
berömda kringsegling av Eurasien. Jfr
Nordenskiöld^, Nordostpassagen!
Ve’ga Ca’rpio, Felix Lope de, f.
1562, d. 1635. Sp. förf. Utom ballader,
komiska och allvarliga hjältedikter samt
herderomaner skrev
han talrika
skådespel, av vilka över
600 äro kända till
titel el. innehåll.
Dessa äro religiösa
dramer t. ex. Själens
resa, tragedier, t.
ex. La Estrella de
Sevilla (Sevillas
stjärna), allvarliga
folkskådespel,
herdespel, t. ex. Skogen
utan kärlek (1629)
den första sp. operan, komedier, t.
ex. Det omöjligaste av allt (spelad i
Sthlm 1901) och Järnvattnet i Madrid
(sv. övers, i K. A. Hagberg: Lope, 1907;
uppf. i Göteborg 1930). Ofta äro dikter
inlagda i handlingen, och de kunna på grund
av sin friska omedelbarhet med nöje läsas
än i dag. L. de V. räknas som den egentliga
skaparen av det sp. nationaldramat.
Vegard, Lars, f. 1880. Norsk fysiker,
LOPE de VEGA.
professor i Oslo, känd för sina
undersökningar över röntgenstrålar, röntgenspektra
och atomstruktur samt över norrskenet.
Vegeholm. Gods i Kristianstads län
(Strövelstorps socken) med huvudbyggnad
fr. förra hälften av 1500-talet.
We’gener. I. Alfred Lothar W., f.
1880, d. 1930. Tysk meteorolog och
geofysiker, Grönlandsforskare, professor i
Hamburg, mest känd genom sin teori om [-kontinentförskjutningen.-]
{+kontinentför-
skjutningen.+}
Under världskriget
tjänstgjorde W.
som chef för det
tyska flygvapnets
väder lekst j änst.
Han omkom under
en expedition till
det inre Grönland.
II. Paul W., f.
1874. Tysk
karak-tärsskådespelare.
Vegetabi’lier (lat. vegeta’re = giva liv).
Bet. växter, växtdelar; grönsaker.
A. WEGENER.
Fotografi.
Vegetabiliskt elfenben. Den benhårda
frövitan av vissa palmer, i främsta
rummet arter av släktet Phyte’lephas. Det
användes till knappar, spelmarker m. m.
Vegetariani’sm (av vegetation,
vegeta-bilier). En uppfattning, enl. vilken kött
och andra fr. djurriket hämtade födoämnen
såsom skadliga för människan böra
ersättas med näringsämnen ur växtriket.
Sammanslutningar av personer, som omfatta
v., finnas i alla länder, den första bildades
i England 1847, den första i Sverige 1903.
— Vegetari a’n, person, omfattande v: s
idéer.
Vegetatio’n (lat. vegeta’re = giva liv).
Bet. växtliv, växtlighet, ett områdes
växtvärld med hänsyn tagen till de olika
växternas relativa ymnighet. — V e g e t
a-t i’v, hörande till växterna el.
vegetationen. — Vegetativ fortplantning,
fortplantning på könlös väg.
Veglia [ve’lja] (kroat. Krk). Till
Jugoslavien hörande ö i n. ö. Adriatiska havet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
