Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venedig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6835
Venezuela.
6836
Slätterna omkr. Orinoco (llanos), som fr.
låglandet vid kusten höja sig till omkr.
300 m. ö. h. vid foten av Cordillererna.
Genom floddalarna är slätten delad i ett
flertal platåer (mesas). 3) Det venezuelanska
Guyana, ett bergland med i allm.
avrundade former. Dess högsta del, Sierra
Paca-raima, återfinnes längst i s. ö.; här reser
sig Roraima till 2 665 m. ö. h. — Nästan
hela V. avvattnas genom Orinoco och dess
bifloder. Den största sjön är den genom
ett flertal kanaler i förbindelse med
Mara-caiboviken stående Maracaibosjön.
All m. geologisk byggnad, väx
t-och djurvärld. Se Sy d-A m e r i k a 1
Klimatet är tropiskt med
jämförelsevis små årliga temperaturväxlingar.
Nord-ostpassaden är året runt den vanligaste
vinden, och de för densamma utsatta
bergssluttningarna få riklig nederbörd; dock
växlar denna starkt också i förh. till
olika orters höjd över havet.
Befolkningen utgöres till omkr.
90 o/o av biandfolk, främst mulatter och
zambos. De vita, dels kreoler, dels
européer, utgöra endast 2 o/o av befolkningen,
negrerna 5 % och indianerna 2 o/o-
Folktätheten uppgår till 3 inv. på 1 kvkm; i
städer bo 13 % av V:s befolkning. 3 216 000
inv. (1931).
Näringar. I näringsgeografiskt avs.
sönderfaller V. i tre zoner. Nordligast är
jordbrukszonen, som frambringar V:s
viktigaste exportvaror, kaffe (44 000 ton
1929) och kakao (20 000 ton 1929). Den
venezuelanska kakaon anses vara den bästa
i världen. Omkr. 30 000 kaffeplantager och
5 000 kakaoplantager finnas. Nästan hela
socker- och bomullsproduktionen förbrukas
inom landet. Boskapsskötselns egentliga
område är »llanos», där väldiga
boskapshjordar vaktas av s. k. »llaneros». I låga,
torra kusttrakter hållas getter i stor
mängd. Inalles har V. omkr. 2,2 mill.
getter och 2,1 mill. nötkreatur. Den
sydligaste zonen, Guyanahöglandet, är
mineralskatternas område. Bergsbruket
är dock ännu i det stora hela
outvecklat, m. und. av guld- och
petroleum
utvinningen. Är 1930 utvunnos 1826 kg
guld, år 1931 17 mill. ton petroleum. Med
Ryssland tävlar V. om ställningen som
världens näst efter U. S. A. största
petroleumproducent. Omkr. 75 o/o av exporten
utgöres av petroleum. Industrien befinner
sig ännu endast i sin begynnelse; vad
handeln beträffar, värderades importen 1929
till 457 mill. bolivars och exporten till
735 mill. bolivars. — Myntenheten
är 1 bolivar = 100 centimos — 0,72 sv. kr.
Samfärdsel. Järnvägarnas längd
utgjorde år 1926 1 077 km. Goda landsvägar
byggas i allt större utsträckning.
Religion. Den rom.-katolska kyrkan
är statskyrka, och praktiskt taget hela
befolkningen tillhör densamma.
Statsskick. Enl. författningen av
1929, ändrad 1931, utövas den lagstiftande
makten av en kongress på två kamrar:
senaten och deputeradekammaren. Senaten
best, av 40 led., fyllda 30 år och valda för
3 år. Till deputeradekammaren, som f. n.
har 77 led., väljer varje stat 1 deputerad
för 35 000 inv. och sedermera ytterligare
1 deputerad för varje 15 000-tal inv. De
deputerade väljas för 3 år och böra vara
fyllda 21 år. Den verkställande makten
utövas av en president, vald av kongressen
för 7 år.
Politisk indelning. V. indelas i
ett förbundsdistrikt (huvudstaden med
närmast kringliggande område), 20 stater och
2 territorier. — Huvudstad: Caracas.
Ingen av de övriga städerna når upp till
100 000 inv.
Historisk översikt. V:s kust
upptäcktes av Columbus, som på sin tredje
resa (1498) bl. a. seglade utmed Orinocos
delta. Landet beträddes dock först av A.
de Ojeda, som bl. a. fann en på pålar
uppförd karibisk by, vilken han kallade
Venezuela (»lilla Venedig»). Redan 1527 fick
den nya kolonien en sp. guvernör. I
samband med den allm. sydamer,
frihetsrörelsen under 1800-talets första årtionden
befriades även V., som först förenades med
Columbia men 1829 blev en självständig
republik och 1830 fick sin första författ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
