Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venuspassage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6843
Verchoja’nsk—Vereinigte Stahlwerke A. G.
6844
Verchoja’nsk. Liten stad i
Jakutrepubliken (S. S. S. R.), vid Janafloden, känd som
en av de kallaste orter på jorden (ända
till —70° C.).
Vereinge’torix, d. 47 f. Kr. Gallisk
folkledare, vilken som konung för en av
stammarna i Gallien samlade flera stammar
till resning mot Julius Cæsar, vilken dock
nedslog upproret.
Verda’ (tysk. Wer da?). Bet. Vem där?
(vanl. anrop fr. en vakt).
Ve’rdandi. En i Uppsala 1882 stiftad
radikal studentförening, omfattande
»tanke-och yttrandefrihetens principer», som bl. a.
verkat genom anordnande av offentliga
diskussioner (fr. 1887) och som utövat en
betydande folkupplysningsverksamhet,
särskilt genom den 1888 startade
populärvetenskapliga serien Verdandis
småskrifter, i vilken hittills utkommit
omkr. 355 skrifter. En minnesskrift utgavs
av föreningen år 1932. Jfr Nykterhet
s-orden Ver dandi!
Ve’rdandi. Se Nornor!
Verden [fe’r-]. Medeltida biskopsstift i
n. v. Tyskland (nuv. prov. Hannover), som
i egenskap av sekulariserat hertigdöme
avträddes till Sverige 1648. V. förblev sv.
besittning till 1719, då det avträddes till
kurfursten av Hannover.
We’rden. Stad i Tyskland i v. Preussen
(Rhenprovinsen). I biblioteket i stadens
benediktinkloster anträffades på 1500-talet
den berömda bibeln Codex argenteus, vilken
sedermera via Prag kom till Uppsala (se
Codex!). 13 200 inv. (1925).
Verdens Gang. Norsk vänstertidning,
grundad 1868, särskilt betydande under J.
Sverdrups (1876—78) och O. Thommessens
(1878—1910) redaktörstid. Tidningen
upphörde 1923, då den uppgick i Tidens
Tegn.
Ve’rdi, Giuseppe, f. 1813, d. 1901. It.
tonsättare, en av den it. operakonstens
främsta företrädare. V:s kompositoriska
egenart visar en stark dragning till det
effektfulla; han älskar dynamiska
kontraster och lidelsefulla känslouttryck av
elementär ursprunglighet. I sina senare
verk undgår han likväl ej en viss inver-
G. VEHD1. Fotografi.
kan från Richard
Wagners mäktiga
konst. Bl. V: s
operor märkas Macbeth
(1847, Sthlm 1852;
omarbetad 1865),
Rigoletto (1851,
Sthlm 1861), Il
Trovatore (1853,
Trubaduren, Sthlm
1860), La Traviata
(1853, Den
vilseför-da, Sthlm 1868),
Vno ballo in maschera (1859, En
maskeradbal, Sthlm 1927), La forza del destino (1862,
Ödets makt, Sthlm 1928), Aida (1871,
Sthlm 1880), Othello (1887, Sthlm 1890
samt Falstaff (1892, Sthlm 1896). Dessutom
böra nämnas ett rekviem, ett stabat
mater, kammarmusik och romanser. Led. av
Mus. ak.
VerdPkt (fransk, och eng. verdict, mlat.
verdi’ctum av lat. ve’rus = sann och
di’-cere = säga). Bet. en jurys utsago.
Verdun [verdö’n]. Stad i ö. Frankrike
(dep. Meuse), en av Frankrikes förnämsta
fästningar, bekant särskilt fr. världskriget.
V. intar en framstående plats inom
kon-fektyr- och likörfabrikationen. 14 300 inv.
(1926).
Vereinigte Kugellagerfabriken A. G.
[ferå’jnichte ko’gel-]. Bolag i Schweinfurt,
Tyskland, som äges av Svenska
kullagerfabriken, Göteborg. V. bildades 1929
genom sammanslagning mellan SKF:s eget
dotterbolag SKF Norma A. G. i Berlin och
de tyska kullagerfabrikerna Fries &
Höpflinger, Schweinfurt, och
Schweinfur-ter Präzisions Kugellager-Werke Fichtel
& Sachs A. G. V :s aktiekapital var
ursprungligen 40 mill. mark, men nedskrevs
sedermera till 30 mill. mark. V. behärska
c:a 75% av Tysklands totala
kullagerfabrikation. Se Svenska
kullagerfabriken!
Vereinigte Stahlwerke A. G.
[fera’jnich-te sjtaTvärke]. Den tyska ståltrust, som
1926 bildades av den sammanstörtade
Stinneskoncernen, Thyssenkoncernen,
Phoe-nix A. G. für Bergbau und Hüttentrieb,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
