Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wernstedt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6853
Wernstedt—Versaillesfreden.
6854
tillfälle även societeten och konstvärlden
skaffade sig tillträde. V.-dagen blev så
Salongens egentliga invigningsdag.
Wernstedt. 1. Vilhelm Edvard W.»
f. 1872. Läkare, sedan 1921 professor vid
Karolinska institutet, och sedan 1922 även
överläkare och direktör vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn. Han har utgivit ett stort
antal även populärvetenskapliga arbeten
inom sitt fack. 2. Carl Melchior W.,
f. 1886. Arkitekt, prof, i byggnadslära och
ornamentsritning vid Chalmers Tekniska
Institut sedan 1923.
Verona [-rå’na]. 1. Prov, i n. ö. Italien.
2. Stad i V. 1, starkt befäst till
Adigeda-lens skydd, stor knutpunkt för järnv. från
Tyrolen och Poslätten, med flera märkliga
palats och kyrkor samt betydande handel
och industri. Torget Piazza delle erbe är
världsberömt. 154 000 inv. (1931).
Verona’1. Sömnmedel, som består av det
komplicerade, syntetiskt framställda
organiska ämnet dietylbarbitursyra och är nära
släkt med d i a 1 och 1 u m i n a 1, men
svagare än dessa (vanl. dos. 0,5 gr).
Veronese [-råne’se], P a o 1 o, egentl.
Paolo Caliari, f. 1528, d. 1588. It.
målare, som fick sitt namn av födelsestaden
VERONESE. Augustus och sibyllan. Målning.
Verona men verkade i Venedig. Han
utförde glänsande såväl kyrkliga som profana
dekorationsmålningar, och hans oftast
återkommande ämne är praktfulla
gästa-budsscener, vanl. med bibliskt motiv.
Vero’nica. Växtsläkte (fam.
Scrophula-ria’ceæ) med oftast blå, platta och något
oregelbundna blommor med två ståndare.
Av V. finnas många sv. arter, t. ex. V.
chamce’drys (T e-ä r e n p r i s) med klarblå
blommor och V. officina’lis (Ä r e n p r i s).
En del andra odlas som prydnadsväxter.
Vero’nika, Den heliga. Kat. helgon,
enl. sägnen en kvinna, som då Kristus gick
till Golgata, räckte honom en svetteduk,
vilken sedan bevarat hans anletsdrag.
Werra. Källflod till W e s e r i mell
Tyskland, med källor i s. ö.
Thüringer-wald. Längd: 292 km. Jfr Ful da 11
Verrocchio [verå’ckiå], Andrea del,
f. 1435, d. 1488. It. konstnär, verksam
inom de flesta konstgrenar. Som målare
är det främst som lärare till Lionardo da
Vinci han är märklig; det var som
skulptör han skapade sina bestående verk,
såsom David med Goliats huvud (Bargello,
Florens), Colleonistatyn (Venedig) (se bild
till art. Condottierel).
Vers (lat. ve’rsus, egentl. = omvändning,
plogfåra). 1. Rad i en dikt (ofta
förtydligande kallad versrad). I dagligt tal
användes ordet v. även liktydigt med strof,
en sammanhörande grupp av verser. 2.
Bunden stil (mots. till prosa). 3. Mindre,
numrerad avdelning av ett kapitel i
bibeln (efter en sent genomförd indelning av
denna).
Versailles [värsa’j]. Stad i n. v.
Frankrike (dep. Seine-et-Oise), förstad till Paris.
V. har ett världsberömt slott, till
huvudsaklig del stammande fr. slutet av
1600-talet. V. har blivit ryktbart särskilt genom
den s. k. Versaillesfreden, genom vilken
världskriget avslutades och N. F. bildades.
69 000 inv. (1926).
Versaillesfreden. Det fredsfördrag, som
betecknar avslutningen på världskriget.
Fredskonferensen i Versailles öppnades IS
jan. 1919. Efter långa förhandlingar
undertecknades traktaten den 28 juni s. å. av å
ena sidan representanter för Tyskland, å
andra sidan representanter för Frankrike,
U. S. A., Storbritannien, Italien, Japan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
