Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Versailles’ slott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6857
Versailles’ slott—Werwing.
6858
planen, Skadeståndsfrågan.
Youngplanen!
Versailles’ slott [värsa’js—]. Långsträckt
byggnadskomplex, beläget i staden V. nära
Paris, som varit förebilden för senare
dylika anläggningar. Det började uppföras
av Ludvig XIV 1661, Le Vau och
Hardouin-Mansard knöto sina namn till detsamma,
och den storartade parkanläggningen
utfördes av Le Notre. Slottet är nu ordnat
som museum, men många praktfulla
interiörer ha därvid förstörts.
Versailles-stil [värsa’j-]. Se
Louis-quatorze!
VersaTer. I sv. boktryckeri namn på de
»stora» bokstäverna i mots. till g e m e’n a,
de »små». V. ha fått sitt namn på grund
av att de regelbundet använts i början av
»verser» (versrader).
Verse’rad (fransk, versé av lat. versa’ri
= röra sig). Bet. belevad, världserfaren,
världsvan.
Versifie’ra (lat. ve’rsus — vers och fi’eri
= göras). Bet. bringa i versform, sätta på
vers.
Ve’rsio (lat.). Bet. översättning.
Versio’n (fransk, av lat. ve’rtere =
vända). Bet. framställning, avfattning,
tolkning, utläggning, vändning.
Ve’rsio vulga’ta. Se
Bibelöversättningar!
Versmått. Detsamma som meter. Se
Metrik!
Verst [vjårst]. Ryskt längdmått =
1 067 m.
Versteegh [ferste’g]. 1. Arend
Nico-1 a u s V., f. 1849, d. 1931. Industriman,
bruksägare, ordf, i Sandvikens cellulosa
a. b., grundare av Versteegh-koncernen. 2.
Gerard Jacob V., f. 1892. Den
förres son, industriledare, chef för
Marma-koncernen 1929—1932, sedan dess ledare
för Versteegh-koncernen.
V ersteegh-koncernen. Industrikoncern,
omfattande följande bolag, sär sk. inom
trä-förädlingsbranschen: Graningeverkens a. b.,
Sulfit a. b. Ljusnan, Marma sågverks a. b.,
Sandvikens cellulosa a. b., Utansjö
cellu
losa a. b., Långrörs a. b., Industri a b.
Adolf Unger och a. b. Ariel. J fr
Versteegh!
Vertebra’ter (lat. ve’rtebra = kota). Se
Ryggradsdjur!
Ve’rtex (lat.). Bet. topp, topp-punkt
(särskilt å en kurva).
We’rtheim [-hajm]. Stort varuhus i
Berlin, uppkallat efter den förste ägaren.
We’rther. Huvudpersonen i Goethes
berömda ungdomsroman: Die Leiden des
jungen Werthers, som blivit urtypen för
ungdomligt drömmande svårmod och
känslosam trånsjuka.
VertikaT (av lat. vertex). Bet. lodrät.
Vertikalvinklar. Två vinklar kallas v.,
om den ena bildas av den andras utdragna
vinkelben.
A. U. WERTMÜLLER.
Wertmüller, Adolf Ulrik, f. 1751, d.
1811. Sv. målare, verksam huvudsakligen
i Frankrike och U. S. A., utbildad i den
franska stil, som står på gränsen mellan
rokoko och
nyklassicism. Hans
mytologiska bilder
(Ari-adne på Naxos,
Da-nae, Nationalmuseum; se bild till art.
D a n a e!) äro
något tama och glatta
>i målningssättet,
porträtten äro ofta
mer karaktärsfulla
(Armfelt, Marie
An-toinette; se bilder
till dessa ord!). Är 1800 bosatte han sig i
Amerika, där han vid ett tidigare besök
målat George Washingtons porträtt.
Ve’rulam [værjolem]. Se Bacon!
Verum. Socken i Kristianstads län
(Västra Göinge härad). 1 206 inv. (1932).
Verv (fransk, verve). Bet. eld, fart,
hänförelse, glöd.
Verviers [värvie’]. Fabriksstad i ö.
Belgien (prov. Liège). 44 000 inv. (1931).
Werwing, Johan Gabriel, f.
troligen i slutet av 1670-talet, d. 1715.
Diplo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
