Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - West Virginia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6869
West Virginia—Vetenskapsakademien.
6870
West Virginia [oe’st vodji’nie]. Stat i
ö. U. S. A., med 63 000 kvkm dubbelt så
stor som Småland. W. blev stat i U. S. A.
1862. 1 729 000 inv. (1930), varav 7 o/o
negrer. Huvudstad: C h a r 1 e s t o n.
Vestvågöy [-öj]. En av de större öar na
i ögruppen Lofoten, n. Norge, ngt
större än Orust.
VesuvFn. Se B i s m a r c k-b runt!
Vesu’vius (it. Vesuvio). Vulkan i s.
Italien invid Neapel, det europ. fastlandets
enda verksamma vulkan med ett flertal
förhärjande utbrott i historisk tid, bl. a. år
79 e. Kr., då Pompeji ödelädes och den
nuv. huvudkäglan bildades. Dess höjd är
efter utbrottet 1906 1 223 m. Omedelbart
n. om huvudkäglan reser sig till 1 137 m.
det halvcirkelformiga Monte Somma,
utgörande återstoden av en förhistorisk
krater. Se bild till art. Neapel!
Wet, Christian R u d o 1 p h de, f.
1854, d. 1922. Boergeneral, bekant särsk.
för sina skickliga och djärva manövrer
mot engelsmännen under boerkriget.
Veta. Socken i Östergötlands län
(Vifol-ka härad). 927 inv. (1932).
Vete (Tri’ticum). Växtsläkte fam.
Gra-mineæ) omfattande ett 20-tal arter och
utmärkt genom 2—5-blommiga småax och
rundade, flernerviga skärmfjäll. Flera
arter odlas som spannmålsväxter under det
gemensamma namnet vete. I vårt land
odlas vanligt vete (T. vulga’re), som
har en mängd underarter, skilda på
agnarnas hårighet, axets täthet samt
förekomst el. saknad av borst på blomfjällen.
Hos oss sås det i regel på hösten och odlas
mest i Malmöhus län, på Gotland, Öland
och i s. v. Uppland. Vissa raser äro
emellertid härdiga även i Norrbotten. I länder
med kontinentalt klimat, t. ex.
präriesta-terna i U. S. A., odlas mest hårdvete
(T. du’rum), som ger glutenrikare, mera
glasiga korn, och i länder med utpräglat
kustklimat, t. ex. England och
Nord-Tysk-land, mest tjockvete (T. tu’rgidum).
Vetets hemland antages vara sydvästra
Asien där det dock numera icke
förekommer i vilt tillstånd. Dess odling började
re
dan under förhistorisk tid; till vårt land
kom det under den yngre stenåldern.
Bland sädesslagen intar v. första platsen
med avseende på odlad areal och
skörde-mängd, och världsskörden uppgår till
omkring 100 mill. ton. I Sverige har
veteodlingen sedan 1800-talets början varit i
stark ökning, och ökningen gäller såväl
den odlade arealen som hektarskördarna.
Vid 1800-talets början beräknades den
totala veteskörden till 18 100 ton och
skörden per hektar till 12,1 deciton. Ar 1930
var den totala skörden 566 600 ton, varav
489 767 ton höstvete och 76 833 ton
vårvete. Hektarskörden samma år var för
höstvete 22,9 deciton och för vårvete 16,3
deciton. Enligt preliminär beräkning
utgjorde skörden år 1932 675 000 ton, den
största veteskörden i vårt land hittills. —
Den med höstvete besådda arealen var 1930
214 365 hektar och arealen vårvete 47 205
hektar.
Vetenskapsakademien, Kungl.
Svenska. Vetenskapligt samfund, stiftat i
Stockholm 1739 på förslag av C. v.
Lin-n é och M. T r i e w al d under medverkan
av A. J. v. Höpken, Jonas A1 s t r
ö-mer, Anders Celsius m. fl. V., som
enl. gällande stadgar har till uppgift att
främja vetenskaperna, företrädesvis
matematik och naturvetenskap, skall bestå av
högst 100 sv. och lika många utländska
led., fördelade på 11 olika klasser. V:s
viktigaste inkomstkälla är
almanacks-privilegiet, å vilket arrendet sedan
1905 innehas av förlagsfirman Almqvist &
Wiksell; i övrigt märkas ett flertal
donationer, bl. a. den nobelska, ur
vilken Nobelprisen i fysik och kemi
utdelas samt V:s Nobelinstitut
inrättats, vidare Makarna Mitta g-L e f
f-lers matematiska stiftelse å ett
belopp av 1 mill. kr. och
Vetenskapsakademiens Hiert a-R etziusska
stipendiefond å nära 800 000 kr. m.
fl. Ak. äger flera egna institutioner,
såsom ett astronomiskt observatorium,
nyligen invigt i Saltsjöbaden, en fysisk
institution, Bergianska stiftelsen m. fl.;
under dess överinseende stå dessutom N
a-turhistoriska riksmuseet. No-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
