Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wiener Bankverein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6891
Wiener Bankverein—Wieprz.
6892
ledande städer, har univ. samt många
offentliga institutioner och byggnader. Av
arkitektur märkes särsk. Stefansdomen,
Karlskyrkan (av Fischer von Erlach), det
kolossala slottskomplexet Hofburg samt
lustslottet Belvedere; torg och parker
smyckas av rik monumentalskulptur.
Konsthistoriska museet innesluter
ovärderliga samlingar, Albertina-bibliotekets
grafikskatter äro världsberömda och av de
f. d. furstliga gallerierna intager det
Liech-tensteinska främsta rummet. Handeln
gynnas genom W:s ypperliga läge men har
gått tillbaka i samband med den gamla
habsburgska monarkiens upplösning. Omkr.
6 000 fabriker finnas; främst står
beklädnads- och modevaruindustrien, inom vilken
W. är den enda ort, som i ngn mån
kunnat tävla med Paris. I egenskap av hela
Donauområdets trafikcentrum har W. 7
stora bangårdar. Sjöfarten på Donau är
mycket betydande, över Donau leda 5 broar.
— På den plats, där W. nu ligger, låg i
älsta kända tid en keltisk ort, som
romarna gjorde till ett befäst läger och kallade
Vindobona. Efter avarernas infall
försvinner orten för århundraden ur historien,
men 1130 nämnes ett stadssamhälle W., och
1156 blir detta hertig Henrik Jasomirgotts
huvudstad. Korstågen befrämjade kraftigt
stadens utveckling, vilken tog ytterligare
fart, då W. 1276 blev den habsburgska
dynastiens huvudstad. Efter denna tid har
W. alltigenom delat Österrikes öden. Är
1645 stodo svenskarna under L. Torstenson
utanför W., där de bemäktigade sig
brohuvudet på Donaus vänstra strand.
Världskrigets för Österrike olyckliga utgång har
i ngn mån hämmat W:s utveckling.
Invånarantalet, som 1914 utgjorde 2,2 mill.,
sjönk avsevärt under åren 1918—22 och
utgör nu 1 866 000 (1931).
Wiener Bankverein [vi’ner ba’nkferajn].
Storbank i Wien, före kriget en av
ös-terrike-üngerns största banker. Efter
kriget måste W. avveckla större delen av sina
intressen i dessa stater och anpassa
organisationen efter det nu betydligt mindre
Österrike. Krisen 1930 framtvingade en
rekonstruktion varigenom aktiekapitalet
reducerades med 10 mill. till 45 mill.
schilling och reservfonden från 23 till 5
mill. schilling. Inlåning 364 mill. schilling
(1931).
Wienerkalk. Polermedel, som antingen
består av en blandning av osläckt kalk och
magnesia el. också helt enkelt av slammad
krita.
Wiener-Neustadt [vi’ner-nå’j-].
Fabriksstad i ö. Österrike (Nedre Österrike).
37 000 inv. (1928).
Wienerwald [vi’nervalt]. Bet.
Wien-sko-gen. Bergparti i ö. Österrike, utgörande
Alpernas nordöstligaste utlöpare och
nående fram till Donau. W. har toppar upp
till 893 m.
Wienia’wski, Henri, f. 1835, d. 1880.
Polsk violinvirtuos, en av sin samtids
främste, kompositör. Under sina
konsertresor gästade han bl. a. Sverige. Led. av
Mus. ak.
Wieninternationalen. Se
International!
Wien-klassicismen. Ofta anv. beteckn.
för den musikaliska skola, som
representeras av bl. a. H a y d n och M o z a r t.
Wienkongressen. Sammankomst av
diplomater, hållen i Wien 1814—15 för att
ordna Europas mellanfolkliga förhållanden
efter Napoleonskrigen. De mest
inflytelserika statsmännen vid kongressen voro
Met-ternich, Talleyrand och Castlereagh,
utrikesministrar i Österrike, Frankrike och
England. I stort sett sökte man
åvägabringa en återgång till de politiska
förhållanden, som rått före franska
revolutionen och Frankrikes därmed följande
utvidgning, och på det hela taget gjorde sig
vid kongressen reaktionära åskådningar
gällande. Litt. G. Landberg:
Fredsorgani-sation och maktpolitik (bokserien Natur
och kultur n:r 86).
Vienne [vjänn]. 1. Flod i mell.
Frankrike med utlopp i nedre Loire. Längd 372
km, varav endast femtedelen är segelbar.
2. Dep. i mell. Frankrike. 3. Fabriksstad i
s. ö. Frankrike (dep. Isère), med rom.
forn-lämningar och väl bibehållen medeltida
prägel. 25 000 inv. (1926).
Wieprz [vjepsj]. Flod i s. ö. Polen med
källor på sydpolska höjdryggen och utlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
