Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viipuri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6901
Viker—Wikner.
6902
Vättern. V. ingår i Göta kanalled. 2.
Socken i Malmöhus län (Luggude härad).
1 148 inv. (1932). 3. Municipalsamhälle i
V. 2 m. fl. socknar. 775 inv. (1932). 4.
Gammalt namn på Bohuslän (urspr. även
på kusttrakterna i de s ö. delarna av nuv.
Norge).
Viker. Socken i Örebro län (Nora och
Hjulsjö härad). 1 498 inv. (1932).
Vikingar. Benämning på de
skandinaver, som under den s. k. vikingatiden
(omkr. 800—omkr. 1050) företogo
sjöexpeditioner till främmande länder, varvid
svenskarna mest foro österut, danskar och
norrmän åt väster och söder. Dessa s. k.
vikingatåg voro mestadels rena
sjörövar-färder; handel och plundring voro nära
förknippade med dem. Företagens omfång
växlade från småexpeditioner av ett par
fartyg till väldiga härfärder, som stundom
hade erövringar och statsgrundläggningar
till resultat, t. ex. i Normandie och
Ryssland. Vikingatågens betydelse för Norden
är framför allt den, att nordborna genom
dem kommo i livligare beröring med andra
folk och blevo delaktiga av dessas högre
kultur. Ordet v. är besläktat med ordet
vik = havsbukt och kommer möjl. av
Viken, det gamla namnet på Kattegatts n. och
n. ö. kust. Litt.: Rolf Nordenstreng:
Vikingafärderna (1915).
Vikingstad. Socken i Östergötlands län
(Valkebo härad). 1 234 inv. (1932).
Viklau. Socken i Gotlands län (Gotlands
n. härad). 225 inv. (1932).
Wiklund. I. Karl Bernhard W., f.
1868. Språkforskare, professor i
finsk-ugriska språk i Uppsala 1906—32, en av
nutidens främsta forskare på sitt område
och den erkänt förnämste inom det lapska
språkområdet. Av banbrytande natur är
hans doktorsavhandling: Entwurf einer
urlappischen Lautlehre (1896). Utom
talrika vetenskapliga verk har han även
utarbetat böcker för den lägre
undervisningen i våra lapsk- och finsktalande
bygder. Led. av Vet. ak. samt Vitt., hist. o.
ant. ak. II. 1. A d o 1 f W., f. 1879. Dirigent,
pianist och tonsättare, under tiden 1911—
24 kapellmästare vid Kgl. teatern och
sedan hösten 1924 dirigent vid
Konsertföreningen i Sthlm. Som tonsättare har han
framträtt med orkesterverk,
kammarmusik, pianostycken och sånger. Led. av
Mus. ak. 2. Victor W., f. 1874. Den
förres broder, pianist, sedan 1908 pianolärare
vid konservatoriet i Sthlm, 1918 professor.
Led. av Mus. ak.
Wiklunds maskin- och velocipedfabrik,
a. b. A. Bolag i Stockholm, grundat 1891,
aktiekapital 3 mill. kr., tillgångar 4 mill. kr.
(1931), omsättningens värde 9,4 mill. kr.
— W. tillverkar velocipeder, kugghjul
och andra finmekaniska arbeten, har
bilverkstäder och säljer utländska bilar,
bildelar, gummiringar m. m. W.-aktierna
noteras på fondbörsen.
Wikmanshytte bruks a. b. Bolag i
Hede-mora socken, grundat 1922. Aktiekapital 5
mill. kr., tillgångar 11 mill. kr. (1931). V.
äger masugn (kapacitet 7 000 ton
tackjärn), stålverk (12 000 ton göt), valsverk
(8 000 ton helfabrikat), cellulosafabrik
(6 000 ton blekt sulfitmassa) och järnväg.
Tillverkningens värde 5 mill. kr.
Wikner, Carl Pontus, f. 1837, d.
1888. Filosof och skriftställare, docent i
teoretisk filosofi i Uppsala 1863, professor
i filosofi och estetik i Kristiania 1885—88.
W. var en sällsynt ädel, religiöst präglad
personlighet, som i sin lärargärning
utövade ett djupgående personligt inflytande
på generationer av unga studenter. I sin
PONTUS WIKNER. Målning av G. von Rosen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
