Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilhelm av Sabina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6913
Wilhelmstrasse—Villafra’nca.
6914
dan 1925 t. f. professor vid
Konsthögskolan. W. har främst sökt sina motiv i
Bohusläns fiskelägen. Hans tunna,
mo-saikartade färgansättning och blonda
kolorit utvecklades mot ett allt intensivare
1 j u såtergivande.
Wilhelmstrasse. Gata i det centrala
Berlin med flera offentliga byggnader, bl. a.
utrikesdepartementet, varför W. ofta
begagnas som beteckning för den tyska
ut-rikesledningen.
Wilhelm Tell. 1. Skådespel av Fr. v.
Schiller (Sthlm 1845). 2. Opera med musik
av Rossini och text av Jouy efter Schillers
skådespel (1829, Sthlm 1856). Jfr Tell!
VPlija. N. ö. Polens och s. Litavens
huvudflod, med källor på platålandet i
nordostligaste Polen och mynning i Njemen.
Längd: 500 km, varav 45 segelbara. Vid
V. ligga Vilna och Kovno.
Vilja. Enl. den sedan Kant hävdvunna
men nu något föråldrade indelningen av
själsföreteelserna är v. vid sidan av
känsla och föreställande en
av själens grundförmögenheter, d. v. s. den
kraft som förorsakar handlandet. Den
nyare psykologien är benägen att upplösa
viljan i känslo- och föreställningselement.
Det viktigaste filosofiska problemet
angående v. har varit frågan om v:s frihet el.
ofrihet. Jfr Determinism!
Vilju’i. Biflod till Lena i n. Sibirien, med
källor i samma bergstrakt som Chatanga
och Olenek. I dess dalgång finnas
järnmalms-, stenkols- och platinafyndigheter.
Längd: 2110 km.
Wilkes-Barre [oiTkesbærri], Fabriksstad
i n. ö. U. S. A. (Pennsylvania), belägen
mitt i ett rikt antracitfält. 87 000 inv.
(1930).
Wilkins [oi’l-]. I. Charles W., f. 1749,
d. 1839. Eng. språkman, ämbetsman i
Indien, den förste som i Europa fäste
uppmärksamheten på sanskrit och dess rika
textskatt. II. Sir Hubert W., f. 1888.
Eng. upptäcktsresande, född och uppväxt i
Australien. W. har deltagit i flera arktiska
HUBERT WILKINS.
Fotografi.
och antarktiska expeditioner. Ar 1928
gjorde han två flygfärder med norrmannen
Eielson som förare, den ena fr. Point
Bar-row i Alaska till Spetsbergen, den andra
över Graham land
i Antarktis, varvid
konstaterades att
Graham Land
består av två stora
öar. 1932 företog
han en äventyrlig
färd med u-båten
»Nautilus» från U.
S. A. över
Atlanten till Norge och
därifrån till
Spetsbergen. Han
ämnade söka nå
nordpolen under isen,
men misslyckades, varefter u-båten
sänktes utanför Bergen. Han ämnar göra ett
nytt försök med en särskild för ändamålet
byggd u-båt.
Villa [vi’ja], Francisco, f. 1866, d.
1923. Mexicansk friskareledare, som bl. a.
anförde upprorsrörelsen mot president
Huerta 1913 tillsammans med general
Car-ranza, vars motståndare han emellertid
sedan blev. V. bekämpades sedermera av
Carranza i samverkan med amer. trupper
under general Pershing och mördades 19^3.
Villa Borghe’se. Se Borghese!
Villach [fi’ll-]. Stad i s. Österrike
(Kärnten), viktigt trafikcentrum, förr dessutom
av stor betydelse för Venedigs
handelsförbindelser med länderna n. om Alperna.
22 000 inv. (1923).
Villa Farnesi’na. Se Farnesina!
Villafra’nca. 1. Stad i Italien (prov.
Verona), där en preliminär fred slöts 1859,
varigenom Österrike avträdde sina
italienska besittningar (med vissa reservationer)
till kejsar Napoleon III av Frankrike, och
hans bundsförvant Sardinien. Omkr. 10 000
inv. 2. [vilja-]. Två sp. städer, V. de los
Bar ros (prov. Badajoz; omkr. 12 000
inv.) och V. del P a n a d e’s (prov.
Barcelona; omkr. 10 000 inv.), den senare
medelpunkt i ett bet. vindistrikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
