Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilske ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6919
V ilske—Wiman.
6920
togs det av polska trupper under general
Zeligowskis ledning. Då
ambassadörkonferensen 1923 fastställde Polens gränser,
gjorde den ingen ändring i de förhållanden,
som skapats genom den polska
militärkuppen. Litaven vägrar dock alltjämt att
erkänna V:s införlivande med Polen.
Vilske. Härad i Skaraborgs län.
Vilske-Kleva. Socken i Skaraborgs län
(Vilske härad). 757 inv. (1932).
CH. T. R. WILSON.
Fotografi,
Wilson [oiTlson]. I. Horace H a
y-man W., f. 1786, d. 1860. Eng. lärd, som
gjort ovanligt värdefulla insatser inom
sanskritforskningen, t. ex. i Dictionary in
sanskrit and english (1819), Select specimens
of the theatre of the hindus (1826—27),
Vishnu-Purana, a
system of hindu
mythology and
tradition (1840). II.
Charles
Thomson Rees W., ,f.
1869. Skotsk
mete-orolog och fysiker,
som upptäckt, att
vattenångans
kon-densation i fuktig
luft sker på
gasjonerna, vilket gett
upphov till en
en
kel metod att fastställa dessas antal och
direkt fotografera de gasjonbildande n- och
ß- partiklarnas väg (se Gasjoner!). Han
erhöll därför 1927 års Nobelpris i fysik.
Wilson [oPllson], W o o d r o w, f. 1856,
d. 1924. Nordamer. statsman, U. S. A:s 28:e
president (1913—21), vald av
demokraterna. W. var under sin tidigare bana
advokat, professor i statsvetenskap, varvid han
utgav flera såsom standardverk ansedda
arbeten om den amer. författningen, samt
guvernör i New Jersey. Såsom president
befordrade W. kraftigt vissa reformer i
den amer. bankpolitiken och
trustlagstift-ningen. Under världskrigets första år
förde W. en neutralitetspolitik, som på grund
av neutralitetsbestämmelserna ganska
mycket gynnade ententen. Efter Tysklands
proklamerande av det oinskränkta
U-båts-kriget och Amerikas inträde i kriget fast-
W00DR0W WILSON.
Fotografi.
ställde W. sitt program för den
kommande freden i de ryktbara »fjorton
punkterna», av vilka de viktigaste voro:
upprättande av N.F.,kravet på havens frihet,
begränsning av
rustningarna, nationell
självbestämnings-
rätt, öppen
diplomati och
upprättande av ett fritt
Polen. Dessa punkter
gjordes sedermera
till grundval för
vapenstilleståndet
och
fredsunderhandlingarna i
Versailles. Under
freds-konferensen, där W.
själv var närvarande såsom chef för den
amer. delegationen, lyckades emellertid de
mera durkdrivna och smidiga europ.
statsmännen (främst Lloyd George och
Cle-menceau) utmanövrera de flesta av W:s
punkter, av vilka till sist egentligen endast
återstod den om N. F. Vid hemkomsten
möttes W. av senatens vägran att ratificera
fredstraktaten. Förut överansträngd greps
han nu av en svår sjukdom, som gjorde
honom oförmögen att längre deltaga i det
politiska livet. — W. erhöll 1920 Nobels
fredspris. Litt.: R. M. La Follette:
Wil-sons krigspolitik (1918). Skrifter, utgivna
av sv. sektionen av internationella
kvinno-kommittén för varaktig fred: President
Wilson och nationernas förbund (1918). A.
Ruhe: W. Wilson, människan och
statsmannen.
Wiltshire [oi’ltsjiø]. Grevsk. i s. v.
England.
Wiman. I. Erik August W., f. 1838,
d. 1905. Ingenjör och uppfinnare, som
särskilt ägnat sig åt uppvärmningen av
boningsrum och på detta område gjort
betydande förbättringar och uppfinningar. Han
var även stiftare av Svenska
Teknologför-eningen och Svenska Uppfinnareiöreningen.
II. Anders W., f. 1865. Matematiker,
professor i Uppsala 1901—30, förf, till ett stort
antal betydande arbeten inom skilda delar
av matematiken. Led. av Vet. ak. III.
Karl Johan Josef Ernst W., f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
