Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinjett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0933
Winnipeg—Vintergatan.
6934
Winnipeg [oPnnipeg]. Sjö i mell.
Cana-da, med 25 000 kvkm 4 ggr så stor som
Vänern. W. avrinner till Hudsonviken
genom floden N e 1 s o n. 2. Stad i mell.
Ca-nada (prov. Manitoba), prärielandets älsta
stad och ett viktigt trafikcentrum
(knutpunkt för Canadas tre transkontinentala
järnv.). W. är världens förnämsta
vetemarknad, driver mycket omfattande handel
med boskap och har förädlingsindustri i
stor stil för jordbruks- och
boskapsproduk-ter. 218 000 inv. (1931), med förstäder
(Greater W.) 336 000 inv.
Winnipegosis [oinnipigå’sis]. Sjö i mell.
Canada, v. om Winnipeg, till vilken sjö
dess vatten avrinner. W. är med 5 400
kvm nastan lika stor som Vänern.
Vin- och Spritcentralen, a. b. Bolag i
Stockholm, grundat 1917, aktiekapital 15
mill. kr., varav 14,6 mill. kr. i
preferensaktier (med en garanterad ränta av 5
proc.), vilka ägas av staten
(pensionsför-sakringsfonden). Stamaktierna (0,4 mill.
kr.) ägas av 10 för ändamålet av
regeringen godkända personer, som förbundit
sig att vid anfordran sälja stamaktierna
till staten till parikurs. V. äger tillgångar
bokförda till 68 mill. kr. (1931), varav 12
mill. kr. i fastigheter i olika städer och
30 mill. kr. i varulager. V. grundades för
övertagande av samtliga
spritförädlmgs-verk inom Sverige och av all partihandel
med vin- och spritdrycker. V. äger även
åtta agenturbolag, som äro representanter
för utländska vin- och spritproducenter.
Dess årstillverkning uppgår till ungefär
32 mill. liter 50 % brännvin och sprit.
Vinogra’dski, Ser ge j, f. 1856. Rysk
bakteriolog, professor i Paris, känd för sina
viktiga undersökningar rörande svavel-,
ni-trat- och nitritbakterier. Led. av
Lant-br. ak.
Vinpalm. Beteckning för vissa
Raphia-och Bora’ssus-axteT, av vilka palmvin
er-hålles.
Vinranka. Se Vitisl
Winroth. I. Alfred Ossian W., f.
1852, d. 1914. Professor i civilrätt i Lund
1892, senare i Uppsala och fr. 1907 i
Stock
holm. II. Ernst Gerhard Pontus
W., f. 1879. Major, föreståndare för
Gymnastiska centralinstitutet sedan 1930.
Vinruta (Ru’ta grave’olens). Till fam.
Ruta’ceæ hörande blågrön ört med
gulak-tiga blommor, som förr ofta odlades som
medicinal- och kryddväxt.
Vinsch (eng. winch). Bet. vindspel,
hissverk, mekanisk inrättning för lyftning av
mycket tungt gods.
Vinslöv. 1. Socken i Kristianstads län
(V. Göinge härad). 3 504 inv.’ (1932). 2.
Municipaisamhälle i V. 1. 1 464 inv. (1932).
Vinstandelssystemet. Se Arbetslön!
Vinsten. Gråbrun, hård kristallmassa,
som avsatter sig ä bottnen och väggarna
av vinfat och består av surt kaiiumtartrat,
vilket är svärlösligt i utspädd alkonol men
lätt löses i vatten. Renad v. användes i
medicinen {CreOnor ta/rtari).
Winston-Salem [oi’nston-se’jlem].
Fabriksstad i ö. U. S. A. (Nord-Carolina) med
omiattande tillverkning av tobaksvaror.
75 000 inv. (1930).
Vinsyra. Organisk syra av
sammansättningen (CHOH)2 (CO2H)2 el. dio xi bä
rn-s t e n s s y r a. 1 fri form bildar v. stora,
sura, i vatten lättlösliga kristaller, som bl.
a. användas vid läskedrycksberedning.
Balterna kallas t a r t r a t, de viktigaste av
dem äro seignettesalt och
vinsten.
Vintergatan. Det ljusa band, som delar
himlavalvet i två nästan lika stora delar.
V. består av en stor mängd stjärnor på
olika avstånd från solsystemet, vilkas ljus
smälter samman till ett diffust skimmer.
Nära v. synas stjärnorna jämförelsevis
tätt, medan v:s poler, d. v. s. de två
punkter på himlavalvet, som ligga längst
från v., äro mycket fattiga på stjärnor.
Detta gäller särskilt de ljussvaga
stjärnorna. Med vintergatsystemet menas
sammanfattningen av solsystemet jämte
alla för oss synliga stjärnor och de
telesko-piska stjärnorna samt i övrigt alla
astronomiska objekt utom de anagalaktiska
ne-bulosorna (se Nebulösa!) Troligen
bildar detta system en plattad skiva, som fr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
