Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virveldjur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6943
Virveldjur—Vischer.
6944
Virveldjur. Se Hjuldjur!
Virvelmaskar (Turbella’ria). En grupp
små, i vatten el. i fuktig jord levande
Plattmaskar med flimmerbeklädd
kropp och munöppning på undersidan.
Analöppning saknas; födans rester
utstötas genom munnen.
Virvelströmmar. Elektr. strömmar, vilka
genom induktion alstras i en massiv ledare,
t. ex. en metallplatta, om den befinner
sig i rörelse i ett stillastående magnetfält,
eller utsättes för ett variabelt dylikt. V.
kallas efter upptäckaren även Foucaultska
strömmar.
Vis. Kroatiskt namn på L i s s a.
Wis. Amer. förk. för Wisconsin.
Visa. En kort strofisk dikt av enkelt
slag med folkvisartad melodi. Namnet
begagnas även om en enkel melodi.
Visavi’ el. v i s-à-v i s [-avi’] (fransk.).
Bet. egentl. »ansikte mot ansikte»;
gentemot, med avseende på; person som är
mitt emot en annan (vid bordet el. i dans).
Visa’yas. Benämning på mell.
Filippinerna, bl. a. öarna Cebu, Negros och
Pa-nay. J
Visborg. Medeltida slott i s. v. Visby,
byggt på 1400-talet, förstört av danskarna
1679. Några murpartier kvarstå dock ännu.
Visby. 1. Gotlands
enda stad, belägen
vid öns v. kust och
G. J., terrassformigt
höjande sig från
stranden till nära
40m:s höjd och
omgiven av en ståtlig
ringmur, den enda
i n. Europa. V. har
ett 10-tal
imponerande kyrkoruiner,
till större delen fr.
1100- och
1200-ta-len, samt även i
övrigt i stor
utsträckning bevarad
me
deltida prägel. Industrien omfattade 1930
32 arbetsplatser med 533 arbetare. V. har
VISBY STADSVAPEN.
Fältet rött, lammet
silver med gyllene
gloria, baneret silver
med rött kors.
Banerstången gyllene,
upptill prydd med ett
kors, snörena silver.
direkta båtförbindelser med Stockholm och
Kalmar m. fl. städer. Hamnen besöktes
1930 av 2 203 fartyg. Dess historia
sträcker sig tillbaka till forntiden, då det var
en kultplats. Under 900—1200-talen var
V. en av världshandelns mera betydande
platser, men råkade genom krig och andra
olyckor i förfall mot slutet av 1300-talet.
VK är en av Sveriges förnämsta turistorter.
10 595 inv. (1932). 2. Landskommun i
Gotlands län (Gotlands n. härad). 206 inv.
(1932).
Visby cementfabrik, a. b. Bolag i
Stockholm, grundat 1888, aktiekapital och
fonder 2 mill. kr. V. äger cementfabrik i
Visby, som tillverkar c: a 240 000 fat cement
årligen. Aktiemajoriteten äges av
Skånska cement a. b.
Visby—Visborgsslätt—Bjärs järnväg (V.
V.). Smalspårig järnv. (0,891 m), 13,9 km
lång, inom Gotlands län. Den öppnades för
trafik i sin helhet 1912.
Visca’ria. Växtsläkte (fam.
Caryophylla’-ceæ) med 2 sv. arter, båda med röda
blommor : V. visco’sa (Tjärblomster) med
grunt urnupna kronblad och de övre
delarna av stjälkens ledstycken klibbiga och V.
alpi’na (Fjällnejlika) med tvåflikiga
kronblad och mycket välluktande blommor.
Viscatscha el. Vizcacha. Se
Har-möss!
VisceraT (lat. vi’scera = inälvor). Bet.
inälvs-, hörande till inälvorna. — V i s c
e-ralbågar, detsamma som gälbågar. —
Visceralskelett, se Gälar!
Vischer [fi’-]. I. Peter V., d. ä., f.
på 1460-talet, d. 1529. Tysk skulptör och
konstgjutare. Bl. hans arbeten intar det i
samarbete med hans fem söner utförda
Sebaldusmonumentet i Nürnberg (1519)
främsta platsen. Kring helgonskrinet på
dess höga postament sluter sig en
figurrik, tabernakelformad byggnad, där gotiken
sammansmälts med renässansdrag. II.
Friedrich Theodor V., f. 1807,
d. 1887. Tysk skald, filosof och estetiker,
tillhörande Hegels skola, vilken framlagt
en av nyromantiska idéer delvis färgad
skönhetslära, som bjuder på många fina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
