Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Visirskiva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0949
V isirskiva—V i’sta.
6950
Visirskiva. Se Kamera!
Visi’t (fransk, visite av lat. visita’re =
ofta se, besöka). Bet. kort besök,
påhälsning. — Visitati o’n,
granskningsbe-sök; besiktning, undersökning. — V i s
i-t e’r a, besiktiga, noga undersöka.
Vi’sjnu. Ind. solgud, själen och den
uppehållande kraften i allt liv. I stora delar av
Indien, särskilt i Gangeslandet, anses han
som den högste guden. Jfr Krisjna!
Viskadalen. Dalgången kring Viskan.
— Viskadalens folkhögskola,
folkhögskola i V. (Seglora socken,
Älvsborgs län), särskilt avsedd för
industriar betarungdom.
Viskafors. Gummifabrik och jst. i s.
Älvsborgs län (Kinnarumma socken). Även
textilindustri finnes på orten.
Gummifabriken är anlagd 1890. Ägare är numera
Kooperativa förbundet.
Viskan. Vattendrag i Västergötland och
Halland, upprinnande ur sjön Tolken och
mynnande i Kloster fjorden av Kattegatt.
Längd: 127 km. V. driver ett högst
betydande antal industriella anläggningar.
Vattenkraften är 29 000 hkr, varav 24 600
utbyggda.
Viske. Härad i Hallands län.
Viskosite’t (lat. visco’sus = klibbig).
Inre friktionen el. segheten hos en vätska.
Jfr Friktionskoefficient!
Viskossilke. Se Konstsilke, Silke!
Vi’sky (eng. whisky, gaelisk, uisge-beatha
av uisge = vatten och beatha = liv). Bet.
egentl. »livsvatten»; namn på ett slags
kornbrännvin, som företrädesvis tillverkas
i Skottland.
Visianda. 1. Socken i Kronobergs län
(Allbo härad). 2 592 inv. (1932). 2.
Muni-cipalsamhälle i V. 1. 797 inv. (1932).
Wislice’nus. I. Johannes W., f. 1835,
d. 1902. Tysk kemist, professor bl. a. i
Leipzig, känd för sina epokgörande
undersökningar inom den organiska kemien,
särskilt stereokemien. II. Walter W., f.
1859, d. 1905. Tysk astronom, som bl. a.
startade den sedan 1899 årligen
utkommande Astronomischer Jahresbericht,
inne
hållande en översikt av årets astronomiska
litteratur.
Vis ma’jor (lat.). Bet. egentl. större
makt. Detsamma som force majeure
(se Force!).
Wi’smar. Stad i Tyskland i
Mecklen-burg-Schwerin med betydande handel och
ej få bevarade medeltidsbyggnader, bl. a.
Mariakyrkan fr. 1300-talet. W. var i sv.
besittning 1632—1803, då det pantsattes
på hundra år. Sverige avstod 1903 från
inlösningsrätten. 26 000 inv. (1925).
Vi’smut (lat. bismu’thum). Kem. tecken
Bi. Halvmetalliskt grundämne med
atomnummer 83, närmast släkt med antimon.
I fritt tillstånd har v. tydlig metallglans
men är sprött och kristalliniskt.
Smält-punkten är 270°, men många av dess
legeringar smälta vid betydligt lägre
temperatur (R o s e s metall, Woods
metall). I naturen förekommer v. i
förening med svavel som vismutglans
(Bi2Ss) samt i fri form. Spec. v. är 9,8,
atomvikten 209,0. 1 sina föreningar är v.
tre- och femvärdigt. Salterna utmärkas av
att ytterst lätt övergå till svårlösliga el.
olösliga basiska salter med positiva
radikalen Bi O (vismuty’l). De användas bl. a.
i medicinen mot diarré och mot syfilis.
Visnum. 1. Härad i Värmlands län. 2.
Socken i V. 1. 3 280 inv. (1932).
Visnums-Kil. Socken i Värmlands län
(Visnums härad). 820 inv. (1932).
Vissefjärda. Socken i Kalmar län (S.
Möre härad). 4 452 inv. (1932).
Visseltofta. Socken i Kristianstads län
(V. Göinge härad). 950 inv. (1932).
Vist. 1. Socken i Östergötlands län
(Hanekinds härad). 1 616 inv. (1932). 2.
Socken i Älvsborgs län (Redvägs härad). 410
inv. (1932).
Vist (eng. whist). Ett eng. kortspel, som
spelas av fyra personer; v. omnämnes
första gången 1621.
Vista. Härad i Jönköpings län.
Vi’sta (it.). Bet. anblick. — A p r i’m a
v i s t a el. a vi’sta, vid första anblicken;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
