Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vivipar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vivipa’r—Vladi’mir.
6961
rer var V. stats- och utrikesminister vid
världskrigets utbrott. V. var förste
delegerad vid N. F:s första möte i Genève 1920.
Vivipa’r (lat. vi’vus = levande och
pa’-rere = föda). V. kallas sådana djur, som
föda levande ungar. (Jfr O vipar!).
Inom botaniken betecknas de växter som v.,
som ha groddknoppar el. frön, vilka
utvecklas, medan de ännu sitta kvar på
moderväxten.
Vivisektio’n (lat. vi’vus = levande och
se’ctio = snitt). I vetenskapligt syfte
företagna operativa ingrepp på levande djur.
Vivlar el. Snabelbaggar,
Snytbaggar (Rhyncho’phora). En familj
Skalbaggar med munnen sittande i
spetsen av en utdragen snabel, oftast
böjda, klubbformiga antenner, hårda, kullriga
täckvingar och kraftiga ben. De flyga
sällan; en del sakna flygvingar o.h ha
täckvingarna hopvuxna. Larverna sakna ögon
och fötter och leva av växtdelar, i vilka
äggen skjutits in. Många v. äro svåra
skadedjur. Bland de sv. arterna märkas
kornvivel, kålvivlarna och n ö
t-v i vein (se dessa ord!), vidare ä p p e
1-blom vi vein (Antho’nomus pomo’rum),
som är brun med gulvitt tvärband och blir
omkr. 4 mm lång, vars larv förtär
blomknopparna av äppelträd och gör stor
skada vissa år, vidare den håriga
hallon-v i vein (Antho’nomus ru’bi), dess larv
förstör blomknoppar av hallon och
jordgubbar, de vackra blå splintvivlarna
(Ma’g dalis), vilkas larver angripa träet el.
toppskottens märg av tall och gran, t a
11-kottvivlarna (Pisso’des), vilkas
larver gnaga stjärnformiga gångar i barken
av äldre tallskott, samt rullvivlarna
(Rhynchi’tes), av vilka de flesta lägga sina
ägg i hoprullade blad. Skadligast av dessa
är plommonrullviveln
(Rhynchi-tes cu’preus), som angriper plommon och
körsbär. Bland de tropiska v., som äro
svåra skadedjur märkas bomullsviveln
(Antho’nomus gra’ndis) från Mexico,
palmvivlarna (Rhyncho’phorus) och
sockerrörsvirveln (Speno’phorus).
Vi’vo [-vå] (it.). Bet. livligt. Musikterm
liktydig med v i v a c e.
6962
Vivre. Se V i v e r!
Vivstavarv. Sågverksanläggning i
Väs-ternorrlands län (Timrå socken), en av
Norrlands älsta och största anläggningar
av detta slag. Jfr Wifstavarfs a. b.!
Vivö’r (fransk, viveur av vivre = leva).
Bet. en som lever om, rucklare.
VTxit dum vi’xit læ’tus (lat.). Bet. så
länge han levde, levde han glad. De ord,
som Georg Stiernhielm önskade till
inskrift på sin gravvård (enl. Samuel
Colum-bus’ berättelse).
Viye’lla. Av blandat bomulls- och
yllegarn (biandgarn) framställt tyg.
Vizagapata’m. Hamnstad i s. ö. Britt.
Indien (prov. Madras). 45 000 inv. (1921).
Vizca’ya. Annat namn på B i s c a y a.
Vizca’yaviken. Se B i s c a y a-b u k t e n I
Vizianagra’m. Stad i s. ö. Britt. Indien
(prov. Madras). 404 000 inv. (1926).
Vizzini [vitsi’ni]. Stad på s. ö. Sicilien
(prov. Catania), med en för sin rika
konstnärliga utsmyckning berömd katedral.
20 000 inv. (1921).
Vja’tka. Stad i n. ö. Ryssland (Ryska
S. F. S. R.) vid en biflod till Kama och
sibiriska järnvägen. V. anlades 1174. Det
är en betydande handels- och industristad.
62 000 inv. (1926).
Vlaardingen [fla’r-]. Stad i v.
Nederländerna (prov. Syd-Holland), huvudhamn för
det holl. sillfisket i Nordsjön. 28 000 inv.
(1931).
Vladikavka’s. Autonom stad i s.
Ryssland (Ryska S. F. S. R.), vid Terek, säte
för regeringarna i de autonoma områdena
Ingusjetien och Nord-Ossetien i n.
Kaukasus, trafik- och handelscentrum. 78 000
inv. (1926).
Vladi’mir. Namn på flera ryska
storfurstar. V. den store, som på 970-talet
med skand. hjälp under striden mot sina
bröder underlade sig hela det dåv. ryska
väldet, införde av politiska skäl
kristendomen i dess grek.-kat. form i Ryssland
och förklarades därför efter sin död som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
