Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wrede ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6985
Wrede—Vries.
6986
ust». Litt.: A. Jensen: J. Vrchlicky
(1904).
Wrede. Sv. och finl. adlig ätt,
hitkom-men från Livland. 1. Henrik W., d.
1605 i slaget vid Kirkholm, där han
räddade Karl IX :s liv med offrande av sitt
eget. 2. Fabian W., f. 1641, d. 1712. Den
förres sonson, statsman, en av Karl XI :s
främsta medarbetare vid reduktionen och
som chef för Kommerskollegium
framgångsrikt verksam för Sveriges
näringsliv. Under Karl XII:s krig hörde han till
det hemmavarande rådets mest
framstående led., särsk. erfaren i finansfrågor. 3.
Fabian W., f. 1760, d. 1824. Militär och
statsman, som deltog i finska kriget 1788
—90, pommerska kriget 1807 och kriget i
Västerbotten 1809 samt hörde till de
första förespråkarna för Jean Bernadottes
tronkandidatur 1810. 4. R a b b e Axel
W., f. 1851. Finl. jurist, professor i
Hälsingfors sedan 1885, förf, av flera arbeten
både i juridiska och andra ämnen. W. har
ock deltagit i det politiska livet och
hävdade under den ryska tiden rättens och
frihetens krav mot ryska övergrepp. Led.
av Vet. ak. 5. Matilda Augusta W.,
f. 1864, d. 1928. Finl. filantrop, känd
genom sitt hängivna och modiga arbete för
fångarnas moraliska väl; sedan 1883 har
hon personligen besökt alla Finlands
fängelser och haft enskilda samtal med
fångarna, vilka hon även bistått efter
fängelsetidens slut. Litt. till W. 5: E.
Fogel-berg: Fångarnas vän (1920); Matilda
Wredes sista år (1930).
Wren [renn], Chri s t o p h er, f. 1632,
d. 1723. Eng. arkitekt. Han har till stor
del satt prägeln på det London, som
uppväxte efter 1666 års brand; bl. a. byggde
han S:t Pauls katedral. Även till Oxford
och Cambridge sträckte sig hans
verksamhet.
Vrena. Socken i Södermanlands län
(Oppunda härad). 778 inv. (1932).
Vreta kloster. 1. Socken i Östergötlands
län (Gullbergs härad). 2 949 inv. (1932).
2. Nunnekloster i V. k. 1, tillhörigt
cis-terciensorden. V. grundades 1162 av
konung Karl Sverkersson och gynnades av
de flesta medeltida regenter med gåvor
och privilegier. Gustav I avpressade
klostret betydande penningsummor och gav det
1536 i förläning åt sin andra gemåls
moder, fru Ebba Leijonhufvud. De sista
nunnorna i V. omtalas på Erik XIV:s tid.
Vretblad, Viktor Patrik, f. 1876.
Musiker, sedan 1907 organist i
Oskars-kyrkan i Sthlm. Bl. hans kompositioner
märkas piano- och orgelstycken, sånger
och körverk. Som musikskriftställare har
V. bl. a. framträtt med ett arbete om J.
H. Roman (1914) samt verkar som
kritiker. Led. av Mus. ak.
Vriekning eller 1 u x a t i o n. Benämning
på en ledskada, vid vilken ledytorna
förskjutits så, att de icke längre glida mot
varandra. Behandlingen av v. består i att
genom tryck och dragning söka bringa
ledytorna i normal kontakt med varandra,
vilket förfarande kallas reposition och
stundom behöver utföras under bedövning.
Jfr Distorsion!
Vridvåg. Se Våg!
Vries [fris] el. Fries, Adrian de,
f. 1560, d. efter 1627. Nederl. skulptör,
lärjunge av G. da Bologna och en tid
anställd hos Rudolf II i Prag. Hans av
Kristian IV för Fredriksborgs slott beställda
ståtliga Neptunusbrunn (16 figurer) samt
en del skulpturer för Wallensteins palats
i Prag blevo svenskt krigsbyte. Av det
30-tal verk, som kommit hit, äro
åtskilliga sedan 1680 uppställda i
Drottningholms park.
Vries [fris], Hugo de, f. 1848. Holl.
botanist, prof. i
Amsterdam. V.
ägnade sig först åt
växtanatomi och
-fysiologi och
publicerade bl. a. viktiga
arbeten om det
os-motiska trycket i
cellerna. Sedermera
ägnade han sig åt
utvecklings- och
ärftlighetslära och
utgav bl. a. Die
Mu-tationstheorie 2
H. de VRIES.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
