Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdighet - Värend - Väring, socken - Väring, Astrid - Väringar - Värjemålsed - Världens sju underverk - Världsalltet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7011
Värdighet—Världsalltet
7012
Värdighet. Inom kemien, se Valens!
Värend. Bet. troligen »Det på män rika
landet». Urgammalt namn på nu v.
Kronobergs län m. und. av Sunnerbo härad.
Under forntiden bildade V. troligen ett eget
samhälle. Dettas inv. kallades v i r d a r
och sammanställas av många forskare med
herulerna. Gammal folktro och
folksed ha länge bevarats i V. (se H y 11 é
n-Cavalliusl). Bekant är särskilt sagan
om Blenda.
Väring. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 1 042 inv. (1932).
Väring, Astrid, f. 1892. Förf., som i
sina norrlandsromaner, Frosten (1926) och
Vintermyren (1927), givit intensiva och
gripande livsskildringar, invävda i ett rikt
folkloristiskt och kulturhistoriskt stoff.
Väringar. Benämning på nordiska,
mestadels sv., krigare i tjänst hos östrom.
kejsaren. V. bildade ett särskilt kejserligt
livgarde, som i sin typiska
sammansättning ägde bestånd omkr. 950—1050.
Senare uppblandades de med icke-skandinaver,
men det germanska gardet fanns kvar till
östrom. rikets undergång 1453.
Värjemålsed. Edgång, som av domstol
ålägges en part till bekräftelse av hans
förnekande av en omständighet, vars
tillvaro det egentligen åligger motparten att
bevisa. Ex.: förnekande av faderskap i
rättegång om barnuppfostringsbidrag. För
att v. skall kunna åläggas, måste någon
men icke full bevisning ha förebragts
angående den med eden avsedda
omständigheten. V. kan ådömas såväl käranden som
svaranden men får icke åläggas någondera
parten beträffande en omständighet, som
han är skyldig bevisa, om hans talan skall
kunna bifallas. Jfr Fyllnadsed!
Världens sju underverk. Gammal
benämning på de sju mästerverk, som
anså-gos beteckna höjdpunkten av forntidens
konst och teknik. De voro enl. den
vanligaste versionen: 1) Egyptens pyramider,
2) Babylons murar och Semiramis’
hängande trädgårdar, 3) Artemis’ tempel i Efesos,
4) Feidias’ bildstod av den olympiske Zevs,
5) Mausoleum i Halikarnassos, 6)
Kolos
sen på Rhodos och 7) Fyrtornet (Faros)
vid Alexandria. Enl. andra versioner
räknades bl. a. Labyrinten på Kreta och den
sjungande Memnonstoden till v.
Världsalltet. Sammanfattningen av alla
himlakroppar jämte den i övrigt så gott
som tomma rymd, världsrymden,
vari de befinna sig. Frågan om v:s
storlek kan betraktas dels ur rent astronomisk
synpunkt och i så fall, när mätmetoderna
nått den tillräckliga skärpan, lösas på den
direkta iakttagelsens väg, dels ur en mer
filosofisk synpunkt, varvid
relativitets-teorien lämnat viktiga bidrag till dess
lösning. Genom räkning av antalet
stjärnor i olika riktningar och statistisk
behandling av det erhållna materialet samt
bestämning av avstånden till de olika
stjärnorna genom olika, i många fall dock
tämligen approximativa metoder har den
moderna astronomien kommit till det
resultatet, att vintergatssystemet, i
vilket solsystemet jämte alla synliga
fix-stjärnor befinna sig, har en utsträckning
av högst 60 000 ljusår. Utanför
vintergatssystemet befinna sig de anagalaktiska n
e-bulosorna, vilkas antal torde överstiga
en mill. och vilka synas vara stjärnsystem
analoga med vintergatssystemet.
Avståndet till de närmaste av dessa nebulosor
uppgår till ungefär en million-ljusår och
till de avlägsnaste 600 millioner ljusår.
Deras diameter växlar inom vissa
gränser men är genomsnittligt av samma
storlek som vintergatssystemets. Enl.
statistiska metoder kan man beräkna, att
antalet stjärnor på n. hemisfären uppgår till
10 000—30 000 millioner, av vilka omkr.
3 000 äro synliga för blotta ögat och 10—
20 millioner med de ljusstarkaste
astronomiska instrumenten.
Ur enkel logisk synpunkt är man böjd
att fatta v. som oändligt stort. Man har
ofta ansett att utanför stjärnsystemets
värld måste en oändlig, tom världsrymd
utbreda sig. Den Einsteinska
relativitets-teorien gör emellertid denna slutsats
onödig genom att påvisa, att världsrymden
troligen är vad matematikerna kalla ett
»krökt» rum och därför kan vara ändlig
men ändock utan gränser på samma sätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
