Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsspråk - Värmdö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7021
V ärindö—Värmeledning.
7022
gel, och rörelsen har befriats från
uppslitande inre strider om språkliga detaljer.
Andra mera kända v.-projekt äro:
vola-pük (år 1880), idiom neutral (1901), ido
(framlagt 1907), Occidental (1922) samt
novial (utarbetat av Otto Jesperssen och
publ. 1928). Jfr Anglic, Esperanto!
Värmdö. 1. ö i Upplandsdelen av
Stockholms skärgård med en yta på omkr. 180
kvkm, denna skärgårds största ö. V:s
stränder äro bebyggda med stockholmska
sommarvillor. 2. Skeppslag i Stockholms
län. 3. Socken i V. 2. 2 914 inv. (1932).
Värme. Egentl. en form av mekanisk
energi, best, i en oordnad rörelse av
kropparnas molekyler. På grund av denna
rörelse alstras även elektromagnetiska strålar,
värmestrålar, medelst vilka v.
överföres från ett föremål till ett annat.
Mellan närbelägna föremål kan v. även
överföras direkt, i det att det ena föremålets
molekyler stöta emot det andras och
småningom sätta dem i rörelse (värmet 1
e-d e s från ett föremål till ett annat).
Slutligen kan v. överföras genom strömmande
gaser el. vätskor, som värmas av ett
föremål, och meddela sitt v. åt ett annat (k o
n-v e k t i o n). V. uppfattas av särsk.
punkter i huden och »värmesinnet» är i själva
verket en full st. avgränsad underavdeln. av
känselsinnet (jfr Hudsinnen!). Härvid
är det dock ej den absoluta värmegraden,
utan hudens uppvärmning till en högre
värmegrad än den för tillfället rådande,
som ger upphov till v.-förnimmelse.
Vid absoluta nollpunkten
(—273°) upphör all molekylarrörelse.
Denna låga temperatur kan man komma
nära, men aldrig fullt uppnå. Ju mer man
avlägsnar sig därifrån, desto hastigare
blir molekylernas värmerörelse, och dess
större amplitud får den. Ett mått på v:s
intensitet är alltså temperaturén.
Om denna stiger över ett för varje ämne
karakteristiskt mått, smältpunkten,
så blir rörelsen så hastig och
svängningarna så stora, att molekylerna, som förut
svängt kring bestämda jämviktslägen,
lämna dessa. Kroppen övergår i och med
detsamma i vätskeform. Under det denna
»smältning» pågår förblir temperaturen
konstant, emedan varje viktsenhet av
ämnet förbrukar en viss värmekvantitet
(smältvärmet) för sin övergång i
flytande form. Vid än kraftigare
upphettning nås till slut ämnets kokpunkt,
vid vilken ångbildningsvärme
måste tillföras pr viktsenhet, för att
sambandet mellan alla molekylerna skall lösas
och ämnet övergå i gasform. Angående v:s
övergång till andra energiformer, se E
n-tropi! Jfr även Kalori,
Värmekapacitet!
Värmedöden. Se Entropi!
Värmeekvivale’nt. Se Mekaniska
värmeekvivalenten!
Värmeelement el. r a d i a’t or. Se
Värmeledning 2!
Värmekapacite’t. Ett mått på en kropps
förmåga att upptaga och magasinera
större el. mindre mängder värme. V.
uttryc-kes genom det antal kalorier, som kroppen
måste upptaga, resp, kan avgiva, innan
dess temperatur ändrats med jämnt en
grad. För en kropp, som består av ett
enda ämne, är v. lika med produkten av
massan (vikten) och detta ämnes specifika
värme. Specifika värmet är för vatten 1,0,
alkohol 0,58, bensol 0,40, aluminium 0,22,
glas 0,19, järn 0,11, koppar 0,093, tenn
0,055, kvicksilver 0,33 och guld 0,032.
Värmekraftmaskin. Beteckn. för en
maskin, som omvandlar värme (vanl.
erhållet genom bränslens förbränning) till
mekanisk energi, alltså ångmaskiner,
motorer o. s. v.
Värmeledare. Ämnen, som ha god
värmeledningsförmåga. Se Värmeledning
1, Värme!
Värmeledning. 1. Värmets överföring
genom ledning mellan olika föremål (jfr
Värme!). Härvid visa olika ämnen
mycket olika egenskaper, i det att metaller i
allm. äro goda värmeledare, gaser dåliga.
Äro gaserna fritt rörliga, överföra de
emellertid i stället värme genom
konvektion (se Värme!), men detta kan
förhindras genom att de inneslutas i porösa
ämnen. Dessa äro därför lämpliga som vär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
