Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västindiska kompaniet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7039
Västindiska kompaniet—Västra Alstad.
7040
Västindiska kompaniet, Svenska. Ett
bolag för handel pà den sv. kolonien S:t
Barthélemy och övriga västind. öar samt
Nord-Amerika, grundat 1786. Särskilt på
grund av krigen och de osäkra
förhållanden, som dessa medförde, slog företaget
mindre väl ut och kompaniet upplöstes
1805.
Västindiska öarna. Se Väst-Indien!
Västkinde. Socken i Gotlands län
(Gotlands n. härad). 802 inv. (1932).
Västkustbanan. Vanl. beteckn. för
järnvägslinjen Malmö—Göteborg (299 km). V.
tillhör Statens Järnvägar.
Västkusten. I dagligt tal bruklig
sammanfattande benämning på Bohusläns,
Västergötlands och Hallands havskust.
Västkustens Petroleum a. b. Se V e s
t-kustens Petroleum a. b.!
Västland. Socken i Uppsala län
(örbyhus härad). 2 864 inv. (1932).
Västlig ras el. mediterran,
medel-ha v s r a s. Den tyske rasforskaren
Günther införde beteckningen »v. r.», då han
ansåg att den åsyftade människorasens
utbredningsområde och kanske även dess
urhem utgöres av vissa delar av v. och s. v.
Europa. Namnet »v. r.» har emellertid
angripits, då denna ras ej enbart
förekommer i v. Europa, utan bl. a. även i
Syd-Italien, Syd-Grekland och Nord-Afrika
samt utan skarp geografisk gräns övergår
i de långskalliga sydvästasiatiska raserna.
Se Människoraser!
Västmanland. Landskap i mell.
Svealand, utgörande v. delen av Västmanlands
län och n. delen av Örebro län, med en
landareal av 8 280 kvkm. V. är i s. ö.
övervägande lågland men i n. högland med
berg upp till 465 m. ö. h. Landskapet
skäres av ett flertal åar i n. v.-—s. ö. riktning,
av vilka Kolbäcksån och Arbogaån äro de
största. Berggrunden utgöres av gnejser,
graniter och leptiter. Därjämte
förekomma även kalksten, glimmerskiffer m. m.
Malmrikedonfen är mycket stor,
gruvfälten talrika och betydande. De lösa
jordlagren bestå av moränavlagringar och
leror, de senare märgelhaltiga i landskapets
VÄSTMANLANDS
LANDSKAPSVAPEN.
Fältet silver,
smältugnarna blå, lågorna
röda och gyllene,
röken gyllene.
ö. och s. delar. Den skogbärande marken
upptar omkr. */s av ytan, den odlade
jorden omkr. V4 i den del, som tillhör V:s
län, i v. V. betydligt mindre. De
förnämsta näringarna äro
jordbruk med
boskapsskötsel och
mejerirörelse,
bergsbruk med
tillhörande förädlingsindustrier och
skogsbruk. Samfärdseln
förmedlas av
landsvägar, kanaler
(Strömsholms
kanal) och järnvägar.
Städer:
Västerås, Sala,
Köping, Arboga,
Nora och
Lin
desberg. — V. torde redan under
järnåldern ha kommit in under uppländsk
ledning och uppländskt kulturinflytande.
Vissa delar av nuv. V. räknades under
medeltiden antingen till Dalarna el. till
Närke (Örebro län). — Västmanlands
län omfattar ö. Västmanland, v.
Uppland (Fjärdhundra) och en del av Rekarne
i n. Södermanland. Dess ytinnehåll är
6 756 kvkm. Folktäthet: 25 inv. på 1 kvkm.
Länet hör till Västerås, Uppsala och
Strängnäs stift och har 70 kommuner,
varav 4 städer och 1 köping. Till F. K. väljer
länet tillsammans med Södermanlands län
9 riksdagsmän och till A. K. för egen del
6 riksdagsmän. 189 295 inv. (1932).
Västmanlands Allehanda. Se W e s
t-manlands Allehanda!
Västmanlands Folkblad. Socialdem.
tidning i Västerås, grundad 1918, daglig
sedan 1927.
Västmanlands Läns Tidning. Se V
estman 1 a n d s Läns Tidning!
Västmanlands regemente (I. 18). Ett år
1925 indraget infanteriregemente, som var
förlagt till Västerås.
Västmanlands trängkår (T. 5). Är 1904
—25 ett truppförband, förlagt till Sala.
Västra Alstad. Socken i Malmöhus län
(Skytts härad). 1 114 inv. (1932).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
