Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtbiologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7051
Växtbiologi—Växtsteklar
7052
Växtbiologi. En gren av botaniken
omfattande vetenskapen om växternas
beroende av yttervärlden, deras förhållande till
andra organismer o. s. v. V:s omfattning
är emellertid ej skarpt avgränsad.
Växtgeografi. Dels läran om växternas
fördelning på jordytan, floristisk v.,
dels läran om växtsamhällena och
deras fördelning, ekologisk el.
sociologisk v., växtsociologi. Den
flo-ristiska v. grundades av A. v. Humboldt,
G. Wahlenberg och P. De Candolle; till
dess vidare utveckling ha framför allt A.
Grisebach och A. Engler bidragit. Enl.
densamma kan man urskilja 4 olika
växtområden på jordytan, nämligen det b
o-reala (Europa, n. Afrika, n. och mell.
Asien, n. Amerika), det
paleotropis-ka (nästan hela Afrika, s. Asien med Nya
Guinea samt Söderhavsöarna), det
central- och sydamerikanska samt
det australa (som även innefattar
Syd-Amerikas sydspets, Nya Zealand och
Antarktis). Växtsociologien grundades av A.
v. Humboldt och utvecklades vidare av A.
Grisebach samt H. von Post, R. Hult, R.
Sernander och A. Kerner. Jfr
Växtsamhälle!
Växtkemi. Den gren av biokemien, som
sysslar med de kemiska substanserna inom
växtvärlden och dessas reaktioner.
Växtlöss (Phyto’phthires). En grupp
Skinnbaggar, möjligen ej närmare
besläktade med varandra. Till v. räknas
Bladlöss (se d. o. och Vinlus!),
Bladloppor (se Psyllinal),
Sköldlös s samt de fåtaliga, huvudsakligen
tropiska Mjöllössen.
Växtriket. Till v. räknas de organismer,
som vanl. ha obegränsad tillväxt, fasta
och hårda cellväggar samt i regel sakna
känsel- och rörelseförmåga. De flesta
växter ha förmåga att uppbygga organiska
ämnen av oorganiska (vatten, koldioxid,
salter). Beträffande skillnaden mellan
växter och djur se f. ö. Djurriket. V. kan
indelas på följande sätt:
I. Kryptogamer:
1. Bålväxter (Thallophy’ta).
a. Alger (A’lgæ).
234 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
b. Svampar (Fu’ngi).
c. Lavar (Liche’nes).
2. Mossor (Bryophy’ta).
a. Bladmossor (Mu’sci).
b. Levermossor (Hepa’ticæ).
3. Ormbunksväxter
(Pteridophy’-ta).
a. Ormbunkar (Filica’les).
b. Fräkenväxter (Equiseta/les).
c. Lummerväxter (Lycopodia/les).
d. I s o e t aT e s.
II. Fanerogamer.
1. Nakenfröiga växter
(Gymno-spe’rmæ).
a. Pteridospe’rmer
(Cycadofilica’-les).
b. Cycadophy’ta.
c. G i n k go a’l e s.
d. Barrträd (Coni’feræ).
c. G n e t a’l e s.
2. Gömfröiga växter
(Angio-spe’rmæ).
a. Enhjärtbladiga
(Monocotyledo’-næ).
b. Tvåhjärtbladiga
(Dicotyledo’-næ).
De ovan uppräknade grupperna indelas
i sin tur ofta i serier (el. ordningar) och
dessa i familjer.
Växtsamhälle. Beteckning för en i
naturen på mer än ett ställe förekommande,
enhetlig samling av flera el. färre olika
växtarter, som växa tillsammans dels på
grund av likartade ekologiska anspråk,
dels på grund av att de »trivas»
tillsammans, d. v. s. att den ena växten genom
sin blotta närvaro skapar gynnsamma
ekologiska förhållanden för den andra.
Växtsociologien räknar dels med större
enheter, formationer, dels med mindre
dylika, associationer. Rörande
dessas omfattning samt rörande v. i allm.
råda emellertid ännu vitt skilda meningar
Växtsociologi. Läran om
växtsamhällena.
Växtsteklar el. B 1 a ds te kl ar
(Sy’m-phyta). En artrik grupp Steklar med
väl utvecklat första segment på
bakkroppen, varför v. sakna övriga steklars stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
