Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ystad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7075
Ystad—Brösarps järnväg—Yuan Shi-kai.
7076
YSTADS
biADSVAPEN. Fältet blått,
gripen guld.
korsvirkeshus från
1500- och
1600-ta-len. Hamnen,
rymlig och 6 m djup, är
i regel isfri året om
men har endast
lokal betydelse. Den
besöktes 1930 av
2 014 fartyg. Y.
hade s. å. 50
industriella arbetsställen
med 638 arbetare.
Staden är av bet.
även som badort.
Y. nämnes redan på 1240-talet. De älsta
kända stadsprivilegierna äro från 1572.
11425 inv. (1932).
Ystad—Brösarps järnväg (Y. B. J.).
Nor-malspårig järnväg (1,435 m), 29,9 km lång,
fr. Brösarp jst. vid östra Skånes järnv. till
Tomelilla vid Ystad—Eslövs järnv.
öppnad för trafik 1901.
Ystad—Eslövs järnväg (Y. E. J.).
Nor-malspårig järnväg (1,435 m), 75,3 km lång,
fr. Ystad över Tomelilla till Eslöv, öppnad
för trafik 1866.
Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs järnväg.
Nor-malspårig järnväg (1,435 m), 40,9 km lång,
fr. Ystad över Gärsnäs jst. vid Malmö-—
Simrishamns jv. till S:t Olof jst. vid Östra
Skånes jv. öppnad för trafik 1894, linjen
Gärsnäs—S:t Olof 1902.
Ystads Allehanda. Liberal
morgontidning i Ystad, grundad 1873, daglig sedan
1895.
Ystadsbladet Aurora. Daglig socialdem.
tidning i Ystad, grundad 1899, daglig
sedan 1907.
Ytprocess. Se Flytprocessl
Ytspänning. Den attraktionskraft,
varmed molekyler, som befinna sig i det inre
av en vätska, påverka dem, som ligga på
ytan, d. v. s. på gränsen till ett annat
medium. På grund av y. förhåller sig en
vätskas fria yta som en elastisk hinna, d. v. s.
den söker sammandraga sig så mycket
som möjligt, emedan i dyl. fall så få
molekyler som möjligt ligga i ytan. En
vätskedroppe söker därför alltid antaga
klot
form, om ej andra krafter, t. ex.
tyngdkraften, hindra detta. En följd av y. äro
hår rör sfenomenen (se Kapillaritetl).
Ytte’rbium. Kem. tecken Yb. Sällsynt
jordmetall med atomnummer 65 och
atomvikten 173,5. Oxiden (Ybg O3) och salterna
äro vita. Y. är uppkallat efter Ytterby
nära Vaxholm, där många mineral med
även andra sällsynta jordmetaller
förekomma.
Ytterby. 1. Socken i Göteborgs och
Bohus län (Inlands Södre härad). 1 194 inv.
(1932). 2. Fältspatsbrott 3 km n. om
Vaxholm, i vars mineral flera sällsynta
jordartmetaller upptäckts.
Ytterenhörna. Socken i Södermanlands
län (Selebo härad). 848 inv. (1932).
Yttergran. Socken i Uppsala län (Håbo
härad). 572 inv. (1932).
Ytterhogdal. Socken i Jämtlands län
(Svegs tingslag). 1 696 inv. (1932).
Ytterjärna. Socken i Stockholms län
(öknebo härad). 751 inv. (1932).
Ytterlännäs. Socken i Västernorrlands
län (Boteå tingslag). 1 692 inv. (1932).
Ytterselö. Socken i Södermanlands län
(Selebo härad). 1 207 inv. (1932).
Ytterstfors. Sågverk i n. ö.
Västerbottens län (Byske socken), nära Byske älvs
utlopp i Bottniska viken.
Yttertjurbo. Härad i Västmanlands län.
Yttrandefrihet. En medborgares rätt att
utan av offentlig myndighet i förväg
lagda hinder uttrycka tankar och åsikter.
Y. tar sig uttryck i olika former:
tryckfrihet, religionsfrihet, förenings- och
församlingsfrihet. Y. har mycket olika
omfattning i olika länder och har även
växlat avsevärt under tidernas lopp.
Yttre Mongoliet. Se Mongolietl
Y’ttrium. Kem. tecken Y. Trevärdig
jordmetall med atomnumret 39 och atomvikten
88,7. Oxiden (Yg O3) och salterna äro vita.
Hydratet är en starkare bas än övriga
jordmetallers. Namnet kommer av Ytterby.
Yuan Shi-kai [juzan sji kaj], f. 1859, d.
1916. Kinesisk statsman, den förste presi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
