Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zickermann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7093
Zinkgruvor, a. b.—Zittau.
. 7094
den tidiga forntiden, men först pà
1700-talet klart uppfattad som självständig
metall. Z. förekommer i naturen i form av
zinkblände (zinksulfid, Zn S) och
galmeja (zinkkarbonat, Zn CO3). De
bearbetas lämpligen tillsammans, varför
i Sverige (särsk. vid Ämmeberg) bruten
zinkblände i regel utföres till Belgien.
Efter röstning av malmerna reduceras den
bildade oxiden med kol, och z. renas genom
destillering. Såväl reduktion som
destilla-tion kunna företagas i elektr. ugn. Ett
annat tillvägagångssätt är att efter röstning
upplösa malmerna i svavelsyra och utfälla
zinken elektrolytiskt, då den omedelbart
er-hålles i ren form. Z. smälter vid omkr 415°
och kokar redan vid 920°. Atomvikten är
65,37, spec. v. 6,9—7,2. Metallen är
blåak-tig och starkt glänsande men överdrages
snart i luften av en skyddande oxidhinna.
Den angripes både av syror och baser. Z.
har stor användning till »galvanisering»
av järn samt till diverse husgeråd (baljor,
diskbänkar) och till klichéer. Av dess
legeringar äro mässing och nysilver
de viktigaste. I sina föreningar är z.
uteslutande tvåvärdig. Viktigast äro
zinkoxid (Zn O), som under namn av
zink-vitt användes till färg, zinkklorid
(Zn CI2), som användes för att rena
metallytorna vid lödning, och zinksulfat
(ZnSO4), som användes vid tygtryckning,
i vissa galvaniska element och till
beredning av målarfärgen 1 i t o p o’n.
Zink-grått är pulvriserad, oxidhaltig zink,
som erhålles vid sublimering av metallen
och användes som målarfärg (t. ex. å
järnkaminer) och som reduktionsmedel.
Zink-gult, zinkkromat, användes som
målarfärg. — Världsproduktionen av z. uppgick
år 1930 till 1,400 mill. kg., varav 452 mill.
kg. fr. U. S. A., 178 fr. Belgien, 174 fr.
Polen, 110 fr. Canada och 102 fr. Tyskland,
de största producenterna. Sveriges
z.-produktion var endast omkr. 4 mill. kg., men
zinkmalmsexporten var 72,4 mill. kg.,
motsvarande 26 mill. kg. zink och ett värde
av 3,8 mill. kr.
Zinkgruvor, a. b. Bolag i Falun, grundat
1923, aktiekapital 4 mill. kr., tillgångar
17.5 mill. kr. Z. äger fastigheter och
gru
vor till ett bokvärde av 14 mill. kr., samt
a. b. Garpenbergs Odalfält och Orijärvi
gruv a. b. samt intressen i Trollhättans
elektrothermiska a. b. Z:s aktiekapital
äges av Skandinaviska Kredit a. b. genom
dotterbolaget Fastighets a. b.
Öresund.
Zinksalva. Z. består av zinkoxid och
vaselin med något lanolin, medan i
zink-pasta vaselinet helt ersatts av lanolin.
Z. användes som sårläkande medel.
Zinkvitt. Såsom målarfärg använd
zinkoxid.
ZPnnia. Amer. växtsläkte (fam.
Compo’-sitæ) med cylindriska holkar och motsatta
el. kransvisa blad. Den mexikanska Z.
e’le-gans odlas ofta som prydnadsväxt.
Zinovievsk. Se Sinovjevsk!
Zinovjev. Se Sinovjev!
Zinzendorf [tsPnntsen-], Nikolaus
L u d w i g von, f. 1700, d. 1760.
Herrnhu-tismens grundläggare. Z. uppfostrades i
Franckes uppfostringsanstalt i Halle och
kom sålunda tidigt under pietistiskt
inflytande. Hans fromhetstyp var dock mera
känslobetonad än pietismens. Jfr
Herrn-h u t a r e!
Zioniströrelsen. Se Sionism!
Zirko’n (urspr. ett singalesiskt ord). 1.
Mineral; se Zirkonium! 2. Detsamma
som zirkonium.
Zirko’nium (av mineralnamnet zirkon).
Kem. tecken Zr. Tämligen sällsynt metall
med atomnummer 40, i kem. avs. stående
nära titan. Atomvikten är 90,6, spec. v.
6,4 och smältpunkten omkr. 1 400°. I sina
föreningar är det huvudsakligen 4-värdigt.
I naturen förekommer det dels i form av
silikat, Zr Si O4, kallat z i r k o’n, av vilket
en del färgade avarter äro halvädelstenar
(hyacint), och dels som oxid, Zr O2,
som bl. a. användes till eldfasta deglar
o. d.
Zittau [tsi’ttao]. Stad i Tyskland i s. ö.
Sachsen, med brunkolsgruvor och
textilindustri. Z. brändes av svenskarna 1639.
38 000 inv. (1925),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
