Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zivkovitj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7097
Zoocecidier—Zoste’ra.
7098
Zoocecidier. Se Cecidier!
Zoologi’ (grek. zo’on = djur och lo’gos
= lära). Läran om djuren. Grundare av
z. såväl som av flera andra
naturvetenskaper är Aristoteles. På 1500-talet
utkommo flera viktiga arbeten i z., bl. a.
av K. Gesner (f. 1516, d. 1565).
Djuranatomien grundlädes på 15- och
1600-ta-len av Hieron, Fabricius (1537—
1619), Thomas Willis (f. 1622, d.
1675), Leeuwenhoek (1632—1723),
M a 1 p i g h i och H a r v e y.
Artbegreppet infördes inom z. av J o h n R ay (f.
1628, d. 1705). Även för z. var Linné
av stor betydelse. Bl. hans efterföljare äro
de viktigaste Lamare k, Cuvier och
Geoffroy Saint Hilaire (f. 1772,
d. 1844). Embryologien grundlädes av K.
E. v o n B a e r. Under 1800-talet spelade
striderna kring descendensteorien den
största rollen inom z. och bidrogo
väsentligt till att utveckla denna till en modern
vetenskap. Bl. viktigare forskare kunna,
utom Darwin, nämnas H u x 1 e y,
H a e c k e 1, Wallace, Gegenbaur
m. fl.
Z. kan indelas i morfologi, som
omfattar anatomi, histologi och e
m-bryologi samt fysiologi,
systern a t i k och djurgeografi.
Litt.: Erik Nordenskiöld: Biologiens
historia.
Zootomi’ (grek. zo’on = djur och tome’
= snitt). Läran om djurens anatomi.
Zopf [tsåpf] (tysk.). Bet. hårpiska.
Rokoko och Louis XVI-stil benämnes i
Tyskland stundom z. Uttrycket z.-s til el.
perukstil ville beteckna
stilföreteelserna såsom förkonstlade och föråldrade
och äro nu ur bruk.
Zoppot [tså’ppåt]. Badort och
hamnstad i fristaten Danzig, med mycket
besökt spelbank. 31 000 inv. (1929).
Zorn [sårn]. 1. Anders Leonard Z..
f. 1860, d. 1920. Konstnär. Hans brådmogna
talang gjorde sig först gällande i virtuosa
akvareller; senare övergick han till
olje-teknik. Badande kvinnor, folklivsbilder fr.
Dalarne och eleganta porträtt äro hans
vanliga motivgrupper. Hans valörsinne
ANDERS ZORN. Självporträtt.
var oerhört säkert, hans måleriska och
djärva penselföring undvek distinkta
konturer men återgav illusoriskt föremålens
volym. Han var därjämte en av nutidens
främsta etsare med en djärv och personlig
streckteknik, som mästerligt fångade
ljusspelet i motiven (se bild till art. F r a
n-ce!). Även några skulpturer har Z. utfört;
hans Gustav Vasastaty restes i Mora 1903,
fontänen Morgonbad i Sthlm 1909. Bäst är
kanske dock den sinnliga lilla
bronsgruppen Faun och nymf (1896,
Nationalmuseum). Led. av Konst.-ak. Litt.: Tor
Hedberg: A. Zorn (Verd. Småskr. 137); även
ett större arbete av samme förf, med
samma titel (2 del., 1923—24). Albert
Engström: Anders Zorn (1929). Se bilderna till
art. Coquelin, Impressionism,
Mora, Renan, Schück samt
färgplansch ! — 2. Emma Z., f. Lamm, f.
1860. Den förres hustru.
Zoroa’ster. Se Zarathustra!
Zoste’ra. Växtsläkte (fam.
Potamogeto-na’-ceæ) av i havet helt nedsänkta örter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
