Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångbåts a. b. Kalmarsund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7121
Ångbåts a. b. Kalmarsund—Ångfartyg.
7122
Ångbåts a. b. Kalmarsund. Rederibolag i
Kalmar, grundat 1894, som ombesörjer
trafiken mellan Öland och svenska fastlandet.
Egna medel (kapital och reserver) 2,7 mill.
kr. Å. äger 7 båtar på sammanlagt 5 282
bruttoregisterton, samt 30 proc, av
aktiekapitalet i Kalmar Läns östra Järnvägs
a. b.
Ånge. Järnvägsknut i Borgsjö socken
(Västernorrlands län) vid S. J. Omkr. 1 800
inv.
ÅNGERMANLANDS
LANDSKAPSVAPEN.
Fältet blått, laxarna
silver.
Ångermanland. Landskap i mell.
Norrland, ingående i Västernorrlands län, med
en landareal av 19 889 kvkm* Kusten är
starkt söndersplittrad och rik på öar och
skyddade vikar, vilka skänkt Å. många
goda hamnar. Förgreningar av
Skandinaviska höglandet tränga in fr. v. och n. v.
med höjder upp till 656 m (Tåsjöberget).
Vid kusten utbreder sig ett kuperat
lågland med enstaka höjder till omkr. 300
m:s höjd och med utlöpare inåt
dalbottnarna. Ångermanälven är landskapets
största vattendrag. I det inre Å. märkes
ett betydande antal
sjöar av växlande
storlek.
Berggrunden utgöres
övervägande av urberg.
Kustlandet är rikt
på yngre eruptiva
bergarter.
Därjämte förekomma på
åtskilliga platser
sandsten, skiffer
och kalksten.
Morängrus är den
förhärskande lösa
jordarten på högre
ni
våer, sand- och lersediment i floddalarna
och kustlandet. Skogsmarken upptar över
75 o/o av ytan, den odlade jorden omkr
4 »/o. De odlade markerna ligga
huvudsakligen under den marina gränsen.
Torvmar-kerna äro betydande. De förnämsta
näringarna äro skogsbruk (stora
träindustriella anläggningar av olika slag vid
Ångermanälvens nedre lopp och vid kusten),
jordbruk med boskapsskötsel och fiske. Be
tydande kraftstationer äro byggda i Gide
älv samt i Ångermanälven och dess biflod
Faxälven. Samfärdseln förmedlas av
landsvägar med talrika omnibuslinjer,
järnvägar och ångbåtstrafik. Städer:
Härnösand, Örnsköldsvik och
Sollefteå. — Fornfynden visa, att bygd fanns i
Å:s kustland och utefter Angermanälven
åtminstone under yngre järnåldern. Före
1654 tillhörde Å. det s. k. Härnösands län;
nämnda år bildades Västernorrlands län,
av vilket Å. nu bildar tvenne tingslag:
Ångermanlands norra
domsagas tingslag och Ångermanlands
södra domsagas tingslag.
Angermanälven. En av Sveriges största
floder, uppkommen av två källfloder,
Vojmån och Storån, båda i s. v. Lappland
(Åsele lappmark). Efter utloppet ur
Mal-gomajsjön flyter Å. i huvudsakligen
sydöstlig riktning genom sydligaste
Lappland, vidare i sydvästlig riktning genom
n. Ångermanland och därefter åter i
sydöstlig riktning, mottagande de stora
bifloderna Fjällsjöälven och Faxälven och
bildande den för sin naturskönhet berömda
Ådalen. Fr. Sollefteå till utloppet är Å.
segelbar, på sträckan Sollefteå—Nyland
dock endast för mindre djupgående fartyg.
Nedanför Nyland har Å. med en bredd av
3—5 km i viss mån karaktär av havsvik.
Å:s längd är 450 km, dess vattenområde
31 900 kvkm. Den disponibla vattenkraften
vid medelvattenmängd utgör (nedom
Mal-gomajsjön) 675 000 hkr, varav endast 300
hkr utbyggts. De viktigaste forsarna äro:
Forsmoforsarna (23 000 hkr) och
Nämfor-sen (13 000 hkr). Omkr. nedre Å. har ett
av Sveriges livligaste sågverksdistrikt
vuxit upp; omkr. 40 lastplatser finnas
här. Dalstråket utmed Å. kallas ofta
Ådalen.
Ångfartyg. Det första användbara å.
byggdes av amerikanaren R. Fulton år
1807 och trafikerade Hudsonfloden. Det
första svenska å. byggdes av S. Owen 1817
och gick mellan Stockholm och Västerås.
Den första regelbundna ångfartygstrafiken
över Atlanten började 1840, och ungefär
samtidigt började propellerångarna
uttränga de förut använda hjulångarna.
Nutidens största ångfartyg äro på över 50 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
