Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångmaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7125
Ängpanna—Äre.
7126
na, ha nu att utstå en svår konkurrens
med ångturbiner, som fordra mindre plats
och äro betydligt mer lättskötta, samt med
motorerna. Som å:s uppfinnare räknas
James Watt, som på 1760-talet fick en
modell av Newcomens maskin till
reparation och föresatte sig att förbättra
den. Det var en pumpmaskin, där ånga
från en panna insläpptes i en cylinder och
kondenserades genom insprutning av kallt
vatten, varvid det yttre lufttrycket
nedtryckte en kolv i det så bildade lufttomma
rummet. Den egentliga energikällan var
alltså luftens tryck. Watt lät däremot
ångan kondenseras utanför cylindern,
konstruerade sliden, centrifugalregulatorn m.
m. De största ångmaskiner, som byggts
äro fartygsångmaskiner, på omkr. 20 000
hkr, medan de största ångturbinerna äro
på över 50 000 hkr.
Ångpanna. Panna av järn- el. stålplåt,
vari vattenånga alstras och ofta även
överhettas. Ä. har numera i regel form av en
längre el. kortare cylinder, som
genomdrages av e 1 d r ö r el. tuber, genom vilka
förbränningsgaserna från eldstaden
passera. I vattenrörspannorna är det
i stället vattnet, som ledes genom rör,
vilka omges av de heta
förbränningsgaserna. Matas å. med vanligt vatten,
bildas snart pannsten. Detta undvikes gm
att man i stället använder
kondensvatten från kondensatorn, då sådan
finnes. Till å. kopplas på de flesta moderna
maskiner en överhettare av stålrör,
som passeras av ångan och omspolas av
rökgaser med en temperatur av omkr. 600°.
Varje å. måste vara försedd med
säkerhetsventiler, vattenstånds-rör, manometer och matarpump,
varigenom vatten införes, i många fall
konstruerad som i n j e k t o r el.
ångstrål-pump. Jfr Ångmaskin!
Ångström. 1. Anders Jonas Å., f.
1814, d. 1874. Fysiker, professor i
Uppsala sedan 1858, som utfört banbrytande
arbeten inom spektralanalysen. Efter Å.
är den enhet uppkallad, i vilken ljusets
våglängd vanligast mätes (1 ångström
el. Ångströmsenhet = 0,0001 mm,
A. J. ÄNGSTRÖM.
förk. Å. el. ÅE).
Led. av Vet. ak.
2. Knut Johan
Å., f. 1857, d. 1910.
Den förres son,
fysiker, professor i
Uppsala sedan 1896.
lian utförde viktiga
arbeten särskilt
inom strålningsläran.
Led. av Vet. ak. 3.
Anders
Knutsson Å., f. 1888.
Den förres son,
fysiker och meteorolog, docent i
geofysik vid Stockholms högskola sedan 1919,
föreståndare vid Stockholms stads
meteorologiska station sedan 1921. 4. Tord
Knutsson A., f. 1892. Den förres
broder. Flygingenjör, en av pionjärerna inom
den sv. flygsporten.
Ångströmsenhet. Se Ångström 1!
Ångtryck. Det gastryck, som ångan av
en flyktig vätska besitter (jfr
Gaslagarna!). Vid vätskans kokpunkt är å. =
1 atmosfär, d. v s. lika stort med det
rådande lufttrycket.
Ångturbin. Se Turbin!
Ånimskog. Socken i Älvsborgs län
(Töss-bo härad). 1 475 inv. (1932).
Änn el. Å n n s j ö n. Sjö i s. v.
Jämtland, belägen 526 m. ö. h., med en yta av
57 kvkm. Å. avflyter genom
Gevsjöström-men till Gevsjön och därmed ytterst till
Storsjön och Indalsälven.
Ånsta. Socken i Örebro län (Örebro
härad). 924 inv. (1932).
Är. Se Tidräkning!
Ärdala. Socken i Södermanlands län
(Villåttinge härad). 919 inv. (1932).
Årder (fornsv. ardher av æria = plöja).
Åkerbruksredskap, en äldre form av
plogen, som ännu användes för lättare
arbeten med jordens luckring, ävensom för
myllning, kupning och uppkörning av
potatis m. m.
Äre. 1. Socken i Jämtlands län
(Undersåkers och Offerdals tingslag). 2 931 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
