Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7137
Äggledare—Ägretthäger.
7138
2 000 standard trävaror. Ä. äges av Den
Norske Creditbank i Oslo.
Äggledare. De rörformiga organ, genom
vilka ägget föres från äggstocken. I sin
övre del sluta ä. oftast med trattformiga
mynningar, som uppfånga ägget.
Äggstav. Dets. som joniskt el. lesbiskt
ky ma tion (se d. o.!).
Äggstock (lat. ova’rium). Det organ, i
vilka äggen bildas. Ä. äro hos människan
ovala och ligga i bukhålan. På deras yta
bildas Graafska fodliklar,
innehållande mer el. mindre mogna ägg, som
avstötas med bestämda mellantider (se
Menstruation!) och komma ut i bukhålan,
där de uppfångas av en av äggledarna. —
Jfr Graafska folliklar!
Äggvitesjukdomar. Beteckning för vissa
former av njursjukdomar.
Äggviteämnen. En grupp kvävehaltiga
organiska ämnen, som bestå av långa
serier av aminosyror, polypeptider, där
den ena syrans karboxylgrupp griper in
i den andras aminogrupp. Kolloidala
lösningar av ä. bilda den levande
protoplas-man och ingå i alla levande celler. I
vidsträckt bemärkelse menas med ä.
detsamma som proteinämnen, omfattande
grupperna egentliga ä., p r o tei der
och albumoider. De egentliga ä., vilka
jämte vatten utgöra huvudmassan av
djurens muskler, körtlar och blod, äro i regel
amorfa, i alkohol och eter olösliga ämnen,
som i torrt tillstånd äro vita el. gulaktiga.
I vatten äro en del lösliga, andra ej.
Somliga av de senare lösas i svagt sura el.
svagt alkaliska lösningar. Vid
upphettning till omkr. 70° koagulera ofta
lösningarna, särskilt om de ha sur reaktion.
Vidare utfällas de av syror och vissa salter
(t. ex. ammoniumsulfat). De viktigaste
grupperna egentliga ä. äro: 1)
albumi-n e r, t. ex. äggalbumin i äggvita,
serumalbumin i blod och lymfa;
2) g 1 o b u 1 i’n e r, t. ex. fibrinog e’n
i blodet, m y o s i’n i musklerna, k a s e i’n
i mjölk och 1 e g u m i’n i ärter och bönor.
De två senare äro fosforhaltiga och
sam
manfattas därför med en del andra under
namnet fosfoglobuliner.
De egentliga äggviteämnena ingå även
som beståndsdelar i p r o t e i’d e r n a, som
dessutom innehålla en annan atomgrupp
t. ex. ett färgämne el. ett kolhydrat. De
viktigaste proteiderna äro h ä m o g 1
o-b i’n, nukleoproteider och g 1 y k
o-proteider. Nukleoproteiderna
förekomma framför allt i cellkärnorna; vid
hydro-lys sönderdelas de i egentliga ä. och starkt
kväve- och fosforhaltiga n u kl e i n s
y-ror, som bl. a. innehålla purinderivat (se
Pur in!). Glykoproteiderna äro däremot
fosforfria och sönderdelas lätt i egentliga
ä. och kolhydrat; till dem höra bl. a. m
u-cinämnen, som ingå i slemkörtlarnas
sekret.
Den tredje gruppen ä., a 1 b u m o i’d e r
el. animala st öd j esub s t an ser,
utgöres av jämförelsevis
motståndskraftiga, i regel olösliga ämnen, som t. ex.
hornämne, kollage’n och
sidenlim el. seriei’n.
ÄGILJETT.
Ägilje’tt (fransk.
aiguillette).
Utmärkelsetecken (axelsnöre), som i
Sverige bärs av vissa
adjutanter samt
tillhör
generalstabsofficerarnas m. fl.
paraduniformer.
Ägir. Bet. egentl.
»det våta»
(elementet) ; ordet är
besläktat med sv. å,
lat. a’qua = vatten.
I fn. mytologi en personifikation av havet;
havsguden.
Ägre’tt (fransk, aigrette, egentl. = liten
häger). Urspr. namn på
ägretthäger n, sedermera på fjäderbusken hos
densamma och hos andra fåglar;
fjäderprydnad i allm.; huvudsmycke av juveler i
bukettform.
Ägretthäger {Eero’dias a’lba). En art
vit Häger, som förekommer i
Medelhavsländerna och ivrigt jagas för sina
egendomliga prydnadsf jädrar (äg r etter),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
