Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ängelsberg ... - Ärftlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7149
Ärenpris—Ärftlighet.
7150
senare tid införts utifrån, och torde till ej
ringa del härstamma fr. en i s. Ryssland
vildväxande avart (var. pu’mila). Bl. a.
gäller detta säkerligen om det av
krigsfångar hemförda a s t r a k a’n äpplet,
sedan 1700-talet ett av våra mest kända
sommaräpplen, av vilket flera olika
stammar utvecklats. Bl. övriga märkas
sävsta-holms- och hornsbergsäpplen
(sommaräpplen), ringstads- och bergiusäpplen
(höstäpplen), stenkyrkeäpplen, citron- el.
melonäpplen, Ölands kungsäpplen och Äkerö
glasäpplen (vinterfrukt), samtliga
uppdragna inom landet; samt av utifrån
införda stammar särsk. gravensteiner,
rosenhäger, renetter, hampus, klaräpplen
(Trans-parante blanche), oranier, Charlamovsky,
Cox’ orange och Cox’ pomona, Calvil, gul
Richard m. fl. Litt.: S. A. Hermelin:
Äpplen och päron (1931). G. Lind: Våra
frukter och bär (1920). N. Sonesson: Handbok
för trädgårdsodlare (1930). Jfr Pyrus,
Fruktodling!
Ärenpris. Sv. namn på Ver o’nica-ar ter.
Ärentuna. Socken i Uppsala län
(Norunda härad). 927 inv. (1932).
Ärftlighet. Den moderna
ärftlighetslä-ran betonar starkt skillnaden mellan
organismens egenskaper och de anlag, som
betinga dem. Förhållandet mellan anlag
och egenskaper framgår bäst genom ett par
exempel. Hos brunögda liksom hos blåögda
människoraser födas barnen med blå ögon,
ögonfärgen ärves icke utan ett anlag hos
den ena rasen sådant att ögonfärgen livet
igenom är blå, hos den andra sådant att
färgen snart förändras från blått till
brunt. — Av en ganska vanlig
prydnadsväxt, Pri’mula sine’nsis, finns en ras med
vita, en annan med röda blommor. Men
odlas den senare vid hög värme och
fuktighet utvecklar även den rent vita
blommor. Ytterförhållandena, miljön, har
förändrat dess utseende, dess företeelsetyp,
men icke anlagen, ty flyttas ett dylikt
individ tillbaka till normal temperatur bli
de blommor, det sedan utvecklar, röda.
Och frön från ett dylikt, genom miljöns
inverkan vitblommigt individ av den röda
rasen, ger alltid en vid normal temperatur
rödblommig avkomma. Den ena rasen har
ett anlag, som gör att blommorna äro vita
under vilken temperatur som helst, den
andra ett annat anlag, som vid vanlig
temperatur åstadkommer röda blommor men
vid högre vita. Det framgår härav, att
anlaget icke betingar en viss egenskap utan
ett visst sätt att reagera mot miljöns
inflytande. Man kallar individets personliga
prägel för dess företeelsetyp el.
fe no typ, den inre orsaken till denna
prägel, sammanfattningen av alla anlagen,
för anlagstypen. el. genotypen.
Företeelsetypen kan betecknas som
anlags-typens reaktionssätt gentemot miljön. De
anlag, som sammansätta genotypen,
kallas också med andra namn
arvsfaktorer el. gener. Många och heta debatter
ha förts om frågan huruvida miljön kan
förändra icke endast individets utseende
utan också avkommans reaktionssätt, om
således den rödblommiga Primulan genom
att tillräckligt många generationer odlas i
värme och fuktighet kan förändras så, att
den får vita blommor även i normal
temperatur. Större delen av diskussionen om
»förvärvade egenskapers ärftlighet» rör
sig härom. Den moderna forskningen har
icke förebragt bevis för att miljön skulle
ha denna möjlighet.
Ärftlighetsforskningens mål är att
fastställa de ärftliga anlagen, undersöka
deras verkningssätt och sättet för deras
ned-ärvning, dess metod härvid är
bastarde-ringen. Med en bastard el. en hybrid
menar man avkomman av två individ med
olika anlagstyp. Ärftlighetsforskningens
viktigaste resultat kan schematiskt och i
starkt sammanträngd form återgivas på
följande sätt. Korsas två raser med
varandra måste deras med könscellerna
överförda arvsfaktorer, vilka man brukar
beteckna med bokstäver, förenas i zygoten.
Två fall kunna härvid inträffa. Antingen
innehålla båda samma anlag t. ex. för röd
blomfärg (A) i vilket fall en h o m
o-z y g o t (A A, så tecknad emedan den
uppstår genom sammansmältning av två
könsceller, vardera med anlaget A) uppstår.
Eller också innehålla de olika anlag, t. ex.
den ena för röd blomfärg (A), den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
