Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärvdabalken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7155
Ärvdabalken—Ättikål.
7156
Ärvdabalken. Den avdelning i Sveriges
rikes lag, som behandlar arvs- och
testa-mentsrätten.
Äro el. Æ r ö. Till Danmark hörande ö i
s. v. Östersjön, s. om Fyn, med en yta på
89 kvkm.
Ärösköbing el. Æ r ö s k ö b i n g. Stad i
Danmark på Äro (Svendborg amt). 1294
inv. (1930).
Äs. Gods i v. Södermanlands län (Julita
socken) med huvudbyggnad fr. förra
hälften av 1700-talet. Under medeltiden
tillhörde Äs Julita kloster.
Äspered. Socken i Älvsborgs län (As
härad). 639 inv. (1932).
Äsphult. Socken i Kristianstads län
(Gärds härad). 911 inv. (1932).
Äsping. Namn på huggormshonan
(särskilt yngre), ofta brun till färgen. Ä. är ej
giftigare än andra huggormar men ofta
rörligare än äldre ormar, och därför
fruktad.
Äspinge. Socken i Malmöhus län (Frosta
härad). 920 inv. (1932).
Äspö. Socken i Malmöhus län
(Vemmen-högs härad). 301 inv. (1932).
Ätliga svalbon. Se Salangan!
Ätran. Vattendrag i Västergötland och
Halland, med källor ö. om Ulricehamn och
utlopp i Kattegatt vid Falkenberg. Den
disponibla vattenkraften vid
medelvattenmängd utgör (1932) 66 000 hkr, varav
34 600 hkr utbyggda. På halländskt
område har Ä. flera forsar, som driva
industriella företag. Längd: 230 km.
Ättestupa. Namn på klippor, från vilka
enl. sägnen de gamla nordborna störtade
sig, då de på sin höga ålderdom ville
undgå den föraktade sotdöden. Ordet har
troligen uppkommit genom misstydning av
isl. ætternisstapi = »släktklippan». Detta
uttryck (i ovannämnda betydelse använt
om en klippa i Götaland) förekommer blott
en gång i litt. och då i en sen och tämligen
fantastisk saga, som emellertid på
1600-och 1700-talen var mycket populär i
Sverige. Man har därför ansett, att även de
lokala sägner om ä., som förekomma i
Sverige, skulle härstamma fr. samma källa.
Emellertid har helt nyligen en forskare
sökt uppvisa, att föreställningen om ä. är
ursprunglig i Västergötland och att även
den isl. sagan fått sin uppgift härifrån.
Litt.: J. Götlind: Valhall och ättestupa-(i
Folkminnesstudier till Hilding Celander,
1927).
Ättika. Utspädd lösning av
ättiksyra. Vinättika el. vinaigre är
ä., framställd genom oxidation av enklare
vinsorter. Den innehåller därför även en
del andra aromatiska ämnen ur vinet.
Omvandlingen framkallas av särskilda
ättik-bakterier under medverkan av luftens syre
(ättiksyrejäsning). Vid
tillverkningen förfares vanl. så, att vin el. utspädd
sprit neddroppas i ett fat, fyllt med löst
packade hyvelspån av bokträ. Spånen bilda
substrat för bakterierna och öka vätskans
yta, varigenom oxidationen underlättas.
Ättikan avtappas fr. fatets botten.
Ättikester el. ä 11 i k s y r e s t e r. I
vidare bemärkelse varje ester av
ättiksyra, i inskränkt bemärkelse detsamma som
etylättikester (se Etyl!), som även
kallas ättiketer.
Ättikfluga (Droso’phila fune’bris). En
art små Flugor, vars larv lever i sura
ämnen. Den är nära släkt med
Bananflugan.
Ättiksyra. Organisk syra av
sammansättningen CH3. CO2H. Ä. framställes
antingen ur alkohol (jfr Ättika!), ur det
vid torrdestillation av trä erhållna
tjär-vattnet, t r ä ä 11 i k a, el. syntetiskt ur
acetylen genom dess behandling med
svavelsyra (med kvicksilversulfat som
katalysator), varvid först acetaldehyd (CH3CHO)
erhålles, som genom oxidation lätt
överföres till ä. Ä. användes i hushållet samt i
färgämnesindustrien. Den koncentrerade
syran kallas ofta isättika, emedan den
vid avkylning stelnar till en islik massa.
— Ättiksyreester, se
Ättikester! — Ättiksyrejäsning, se
Ättika!
Ättikål (Angui’llula ace’ti). En art
Trådmaskar, som bl. a. förekommer i
vin, som håller på att för jäsas till ättika.
Den blir 1—2 mm lång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
