Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öggestorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7163
öggestorp—ögonsjukdomar.
7164
nes att föremål på olika avstånd kunna
skarpt avbildas på näthinnan
(ackomoda-tion). Mängden av det infallande ljuset
regleras av den framför linsen belägna,
färgade regnbågshinnan (i’ris). Den
är försedd med en ringformig slutmuskel
och radiära öppningsmuskler kring det i
dess mitt belägna hålet, p u p i’l 1 e n, vars
storlek dessa muskler reflektoriskt
avpassa. Hornhinnan fortsättes åt sidan och
bakåt av sen hinnan (scle’ra), som
framtill täckes av ytterligare ett tunt
hinnlager, bindhinnan (conjuncfFva) och
med den bildar det s. k. vitögat. Senhinnan
omsluter bakåt hela ögongloben utom
platsen för synnervens inträde; mellan
sen-och näthinnan ligger den blodkärlsrika
åderhinnan (chorioide’a), framåt
förbunden med ciliarkroppen.
Synorganen i näthinnan äro av två
huvudslag, stavar, vilka ensamma
förmedla seendet vid svag totalbelysning
(skym-ningsseende), och tappar, vilka fungera
vid starkare belysning (dagsljusseende).
Endast tapparna förmedla
färgförnimmelser. Vid platsen för synnervens inträde i
ögat finnas inga synceller (blinda fläcken).
Däremot äro tapparna mycket talrika i ett
närbeläget, gulpigmenterat område, gula
fläcken (ma’cula). På denna och särsk.
på den i dess mitt belägna syngropen
(fo’vea) kastas bilden av den punkt, som
för ögonblicket fixeras, d. v. s. utsättes för
noggrannaste betraktandet. Synnerverna
fr. vardera ögat korsa varandra i det s. k.
synkorset (chia’sma), och utbyta
därvid en del av sina nervtrådar, innan de
fortsätta till det i bakhjärnan belägna
syncentrum. Jfr Hjärna! Litt.: Fr. Berg:
ögat och dess sjukdomar (1929; i serien
Medicinskt folkbibliotek). Angående ö. hos
lägre djur, se Synorgan!
öggestorp. Socken i Jönköpings län
(Tve-ta härad). 490 inv. (1932).
öglunda. Socken i Skaraborgs län (Valle
härad). 320 inv. (1932).
ögondiagno’s. Undersökning av
regn-bågshinnans utseende vid olika sjukdomar
i avsikt att ställa diagnos, icke endast på
för tillfället förefintliga utan även på
förut genomgångna sjukdomar, ö. omhuldas i
många kretsar men torde sakna
vetenskaplig betydelse.
ögonfläckar. 1. Ljuskänsliga
pigmentfläckar, som förekomma hos vissa ur djur
och andra ryggradslösa djur. 2. Hos många
fjärilar förekommande runda fläckar på
vingarna, omgivna av en annorlunda
färgad ring. 3. Fläckar på regnbågshinnan,
vilkas undersökning är föremål för ögo
n-diagnosen.
ögonljus. Sv. namn på Py’rola uniflo’ra.
ögonsjukdomar. De viktigaste och
vanligaste sjukdomarna i ögat äro av
inflammatoriskt ursprung. B i n d h i n n
eka-tarren el. konjunktiviten
förekommer i akut el. kronisk form, oftast
lokaliserad till båda ögonen och yttrar sig
i sveda, blodöverfyllnad i bindehinnans
blodkärl (rött vitöga) samt avsöndring av
mer eller mindre varigt sekret, som
stundom klibbar ihop ögonlocksränderna.
Orsakerna kunna vara bl. a. starkt ljus (se
snöblindhet), dammpartiklar, som
kommit in i ögat, samt diverse bakterier.
Av särskild betydelse är den av gonorrhé
hos modern framkallade variga
konjunktiviten hos nyfödda. T r a c h o m är en
specifik kronisk bindhinnekatarr (se T r
a-c h o m!).
Inflammationer i hornhinnan kallas k
e-r a t i’t e r. En sådan förefinnes ofta
tillsammans med bindehinnekatarr vid
f 1 y k t ä n hos skrofulösa barn. Särskilt
hos äldre personer ger ofta en genom yttre
våld ådragen skada å hornhinnan upphov
till inflammation i denna av ibland
ödesdiger natur. Ärftlig syfilis drabbar gärna
hornhinnan och ger upphov till grumlingar
i densamma.
Sjukdomar i ögats åderhinna och
näthinna iakttagas ofta vid sjukdomar av
mera allmän natur såsom njursjukdomar,
blodsjukdomar, syfilis m. m.
S. k. sympatisk oftalmi är en
egenartad sjukdom, som åtföljd av
inflammation i ena ögat sprider sig till det
andra och därigenom kan leda till synens
förlust å båda (g 1 i o m).
Elakartad svulstbildning i näthinnan
förekommer icke sällan hos barn i åldern
3—4 år. Barnet märker intet av den in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
