Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barock - Barnsjukdomar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Barnsjukdomar—Barometer.
568
P. T. BARNUM.
finnas i Stockholm och Göteborg. Kursen är
2-årig. För inträde fordras att hava
genomgått folkskola och vara 21—30 år gammal.
Barnsjukdomar. Till b. räknas dels för
barnaåldern utmärkande sjukdomar, t. ex.
engelska sjukan, dels de vanliga
infektionssjukdomar, som oftast genomgås i
tidiga år och som göra patienten immun
mot vidare anfall, t. ex. mässling,
scharlakansfeber, difteri,
kikhosta och vattkoppor.
Barnsley [ba’nsli]. Fabriksstad i n.
England (grevsk. Yorkshire). 72 000 inv. (1929).
Barnsängsfeber 1. p u e r p e r a’l f eb e r.
Genom infektion vid förlossningen
uppkommande svår febersjukdom. B. var förr
mycket vanlig, särskilt på barnbördshusen,
men är, sedan man infört antiseptiska och
isynnerhet aseptiska behandlingsmetoder,
mycket sällsynt.
Barnträdgård (tysk. Kindergarten). En
småbarnskola, där barnen sysselsättas med
enkelt arbete, lek o. d. Den första b.
inrättades i Tyskland 1837
av pedagogen F.
W. A. Fröbel. I
Sverige finnas b. i de
flesta större städer.
Barnum [ba’nem],
Phineas T a
y-lor, f. 1810, d. 1891.
Nordamer.
impressario, som bl. a.
åtföljde Jenny Lind
på hennes triumftåg
genom U. S. A. 1850.
Barnängen. En egendom i Katarina
församling i Stockholm, där på 1680-talet ett
s. k. manufakturi anlades, som ägde
bestånd till omkr. 1862.
Barnängens Tekniska Fabriker, a. b.
Kem.-teknisk fabrik i Barnängen i
Stockholm. Aktiekap. 2 mill. kr. Fabriken
anlades 1868.
Baro’ck (fransk, baroque, möjl. av
por-tug. barro’co = oregelbundet bildad pärla).
Bet. onaturlig, överdriven. B. användes
20 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
vanl. som benämning på en stilart inom de
bildande konsterna, som efterträdde
senrenässansen och efterföljdes av rococon. B.
är patetisk och känslobetonad och söker
genom massverkan och effektfulla
anordningar ernå en storslaget enhetlig verkan.
Arkitekturen, som blev den dominerande
konstgrenen, präglas av en böjelse för det
pompösa och kolossala och tager gärna
skulptur, måleri och trädgårdskonst i sin
tjänst för att vinna en rikare verkan.
Skulpturen uppvisar starkt rörelsebetonade
ställningar och muskulösa former liksom
måleriet, där även ett ökat intresse för de
perspektiviska problemen (särsk.
förkortningar) och ljusbehandlingen inträder. Bl.
betydande barockkonstnärer kunna nämnas
italienaren Lorenzo Bernini (med St
Pe-tersplatsen i Rom), fransmannen Le Brun,
flamländaren Rubens och i Sverige N.
Tes-sin d. ä. och d. y. — Jfr Möbelstilar!
Se plansch!
Baro’da. 1. Britt, lydstat i v. Britt.
Indien ung. så stor som Värmland. 2 100 000
inv. (1921). 2. Huvudstad i B. 1. 95 000
inv. (1921).
Barogra’f (grek. ba’ros = tyngd och
gra’fein = skriva). Självregistrerande
barometer, vanl. av aneroid-typ. Visaren är
försedd med ett stift, som ritar en kurva
över barometerståndets växlingar på ett
papper, som frammatas med ett urverk.
Barogra’m (grek. ba’ros = tyngd och
gra’mma = skrift). Den av en barograf
registrerade lufttryckskurvan.
Baro’ja y Nessi [varå’cha i —], P i o, f.
1872. Spansk förf, av baskisk börd. Han har
utgivit ett stort antal realistiska romaner
och noveller, behandlande sp. och
bas-kiskt liv och har i sitt författarskap tagit
intryck av såväl rysk som fransk realism.
Han har även sökt återuppliva den gamla
skälmromanen. På sv. föreligga bl. a.
Kunskapens träd (1918) och Kampen för
tillvaron (1904).
Barometer (grek. ba’ros = tyngd och
me’tron = mått). Instrument för mätning
av lufttrycket. Kvicksilverbarometern
uppfanns av E. Torricelli 1643, vilken fann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
