Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basilisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Basili’sk—Basku’ntsjak.
584
PLAN av en basilika.
första b. i Rom byggdes 185 f. Kr. De
berömdaste b. i Rom äro Basilica Ulpia
och Konstantins b. 2. Den västerländska
kristenhetens älsta kyrkobyggnadsform,
utbildad med den rom. b. som förebild.
Berömda sådana äro t. ex. San Paolo fuori
le mura m. fl. i Rom samt S. Apollinare i
Ravenna.
Basili’sk. 1. Ett ödlesläkte (BasilPscus)
tillhörande leguanernas familj,
hemmahörande i Syd-Amerika. Hanen har på
Det inre av basilikan San Paolo fuori le
mura i Rom. Fotografi.
huvudet, ryggen och främre delen av
stjärten ett hudveck, som stödjes av utskott
från ryggkotorna, 2. Ett fabeldjur, som
omnämnes redan under antiken. Man
trodde, att b. utkläcktes ur tuppägg, som
ruvades av en orm, växterna troddes vissna
av dess andedräkt, människor och djur
dödas av blicken.
Ba’sisk. Adj. av b a s. — B.
grundämnen, vanl. i bet. grundämnen, som förena
sig med hydroxyljon till baser; hos vissa
forskare (Brönsted m. fl.) i bet.
grundäm
nen, som (i likhet med hydroxyljon, d. v. s.
basernas radikal) kunna förena sig med
vätejon. — B. oxider 1.
basanhydri-d e r, oxider som vid upptagande av
vatten övergå till baser. — B.
bergarter, sådana med större halt av b. oxider
(särsk. kalk, magnesia och järnoxid) än
vad som motsvarar halten av kiselsyra och
övriga sura oxider. — B. s a 11 e r, salter,
som utom en annan negativ jon (el. flera
dylika) även innehålla hydroxyljon.
Basjkir. Självständig sovjetrepublik i
Ryssland sedan 1919, belägen i s. delen
av Ural-bergen, v. och n. om Uralflodens
övre lopp. Ytinnehåll: 157 000 kvkm (ung.
1/4 av Sveriges yta). 2 700 000 inv. (1926),
av vilka 40 % äro ryssar och 52 »/o
basjkirer, en turk.-tatarisk folkstam,
delvis nomader och samtliga
muhammedaner. Huvudstad: U f a.
Basjki’rtseva, Maria
Konstanti-n o v n a, f. 1860, d. 1884. Rysk målarinna
och förf., vars dagboksanteckningar och
brev, utgivna efter hennes död, väckt stort
uppseende.
Baskemölla. Municipalsamhälle och
fiskeläge i Kristianstads län (Gladsax
socken) vid Östersjön. 3^7 inv. (1930).
Basker (sp. vasconga’dos). JEtt icke
indo-europ. biandfolk, boende kring
Biscayavi-kens inre del i v. Pyreneerna, Vs i
Frankrike och 4/s i Spanien. Deras antal är f. n.
omkr. Vs mill. B. betraktas som den sista
återstoden av Spaniens iberiska
urbefolkning. Det baskiska språket är
icke besläktat med något annat känt språk.
— Baskiska provinserna, namn
på prov. Alava, Biscaya och Guipuzcoa i n.
Spanien, i vilka basker bo.
Baskermössa. Mössa urspr. tillhörande
baskernas nationaldräkt.
Basklav. Se Kla v!
Basku’ntsjak. En saltsjö i s. Ryssland,
omkr. 250 km n. om Astrakan och ung.
V4 av Hjälmarens storlek, med mycket stor
saltbrytning (350 000 ton år 1924).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
