Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bataver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bata’ver—Batra’chium.
501
kg., ibland t. o. m. betydligt mera.
Näringsvärdet är obetydligt mindre än hos potatis.
Av b. framställes också en sorts stärkelse,
batatstärkelse eller
brasiliansk arro w-r o o t.
Bata’ver. Ett forngermanskt folk
boende i landet Batavia vid floderna Maas,
Waals och Rhens nedersta lopp, en del av
det nuv. Holland.
Bataverken. Skofabrik i Zlin, i
Tjeckoslovakien, grundad 1894 av Th. Båta.
Företaget är Europas största i sitt slag med en
dagsproduktion av omkr. 80 000 par skor.
Bata’via. 1. Lat. benämning på Holland.
2. Huvudstad i Holl. Ostindien belägen på
Javas n. v. kust, betydande handelsstad
och centrum för Javas järnvägar. B., som
till stor del är byggt i holl. stil, har flera
praktbyggnader och
undervisningsanstalter. 290 000 inv. (1926), av vilka omkr.
25 000 europeer.
Bata’viska republiken. En av den franska
revolutionstidens nya statsbildningar,
namn på den ombildade Nederländska
republiken. B. r. ägde bestånd 1795—1806,
då Napoleon förvandlade den till
konungariket Holland.
Bate’kefolk. Ett antal varandra
närstående stammar av bantunegrer i Franska
Kongo, kända för sin köpmannaduglighet.
Bath. Stad och badort i s. v. England
(grevsk. Somersetshire) med Englands
enda varma mineralkällor, kända redan
av romarna, som där uppförde praktfulla
badhus, av vilka ruiner finnas kvar.
69 000 inv. (1929).
Bath-orden (eng. The most honourable
Order of the Bath = badets förnäma
orden). Den eng. orden, som anses vara
stiftad 1399, benämnd efter en till orden
hörande badningsceremoni, en symbol för den
sedliga renheten. ,
Båthory [ba’tåri]. En furstlig ungersk
släkt fr. Siebenbiirgen. Stefan IV B.,
furste av Siebenburgen (1571), konung av
Polen (1575—86), g. m. Anna Jagellonica,
en svägerska till Johan III av Sverige.
592
Bathurst [bEe’thost]. 1. En till Canada
hörande ö i N. Ishavet ung. så stor som
Västerbotten. 2. Hamnstad och huvudstad
i eng. kolonien Gambia i v. Afrika. 10 000
inv.
Bathy’bius (grek. baty’s = djup och
bi’os = liv). Beteckning för en slemmig
massa, som erhålles i djuphavsprov och förr
ansågs vara levande. B. är dock
säkerligen oorganisk och uppkommer möjligen
vid provens konservering.
Bati’k. Beteckning dels för en
färgnings-metod för bomullstyger, dels för den
färdiga varan. B. härstammar från Holl.
Ostindien (Java). Färgningen tillgår på så
sätt, att vissa partier av tyget täckas med
vax, varpå tyget neddoppas i en
färglösning, då färgen endast fastnar på de
ovaxade ställena. Vaxet borttages med
kokande vatten, och förfaringssättet
upprepas, tills mönstret är färdigt. B. har
under de senaste åren börjat användas även
i Europa och då ofta även på siden.
BatFst (fransk, batiste, antagl. av
namnet Baptiste, den förste tillverkaren av b.).
En fin tvåskaftad linne- 1. bomullsvävnad
fr. n. Frankrike och Belgien. Den finaste
sorten kallas Kambrik 1. Cambric
(av staden Cambrai).
Ba’tjan. En ögrupp bl. Molukkerna i
Holl. Ostindien, i sin helhet ngt mindre än
Gotland. Omkr. 6 000 inv.
Ba’toe [-to]. En ögrupp på ett 50-tal öar i
Holl. Ostindien vid Sumatras v. kust.
Omkr. 3 000 inv.
Bato’ng (fransk båton av senlat. ba’stum
= käpp). En kort, tjock käpp av gummi
tillhörande en polismans beväpning i
England, U. S. A. m. fl. länder.
Baton Rouge [batå’n 1. be’jton rusj].
Huvudstad i staten Louisiana i s. ö. U. S. A.,
belägen vid Mississippi, med
statsuniversi-tet och fabriker. 31 000 inv. (1930).
Batra’chia. Se Groddjur!
Batra’chium. Växtsläkte (fam.
Ranuncu-la’cece) ofta sammanfört med Ranunculus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
