Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beaunevnier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Beckett—Bedui’n.
606
plomat och ivrig förfäktare av kyrkans
makt och rättigheter gentemot konung
Henrik II, som hävdade statsmaktens
överhöghet. B. blev på Henriks
föranstaltande mördad och förklarades 1712 för
helgon.
Beckett, Francis, f. 1868. Dansk
konsthistoriker och museiman, förf, till
flera betydande konsthistoriska arbeten.
Beck-Friis. Sv. adlig ätt, härstammande
fr. den danska adl. ätten Beck, friherrlig
1770. 1. Johan Gabriel B.-F., f. 1862,
d. 1929, ämbetsman och politiker. B.-F. var
bl. a. jordbruksminister i Hj.
Hammarskjölds ministär (1914-—-17), varvid han
genomförde krigsårens näringsreglering. Led.
av Lantbr. ak. 2. Hans Gustav B.-F.,
f. 1893. Diplomat, byråchef i utrikesdep.
1930, utrikesråd och chef för
utrikesdepartementets politiska avd. fr. 1931.
Beckholmen. En i Stockholms hamn s. v.
om Djurgården belägen holme tillhörig sv.
staten.
Beckman. I. 1. Anders Fredrik B.,
f. 1812, d. 1894. Teolog, professor i
Uppsala, biskop i Härnösand och Skara,
riksdagsman och förf, till en mängd teologiska
skrifter. 2. E r n s t Johan B., f. 1850,
d. 1924. Den förres son, liberal politiker,
tidningsman, led. av A. K. 1886—87, 1891
—93, 1903—10 och av F. K. 1911—13, förf,
till en mängd skrifter i olika ämnen,
bosatt i U. S. A. 1918—24. 3. Kar 1 Fr edr.
N a t a n a e 1 (N a t a n) B., f. 1868. Den
förres kusin, språkforskare, professor i
svenska i Göteborg, mångsidig och uppslagsrik
vetenskaplig förf. II. Bror B., f. 1866, d.
1929. Musiker, fr. 1910 till sin död Mus.
ak:s direktör. B. har även framträtt som
tonsättare med bl. a. orkesterverk och
kammarmusik. Led. av Mus. ak.
Becque [bäck], Henri, f. 1837, d. 1899.
Fransk naturalistisk skådespelsförf. Bl.
hans arbeten märkas Les corbeaux (1882;
uppförd i Sthlm av Comédie Frangaise
1931) och La Parisienne (1885).
A. H. BECQUEREL.
Fotografi.
Becquerel [bekrä’ll], An t o i n e
Henri, f. 1852, d. 1908. Fransk fysiker som
1903 fick
Nobelpriset tillsammans med
makarna C u r i e
för sin epokgörande
upptäckt av de
efter honom
uppkallade becquerel-strålarna. Se [-Radioaktivitet!-]
{+Radioaktivi-
tet!+}
Beda Venera’bilis
(»den
vördnadsvärde»), f. 673, d. 732,
Eng. munk, en av
sin tids lärdaste teologer, alstringsrik förf,
inom en mängd olika vetenskaper. B. förf,
en engelsk kyrkohistoria från Julius Csesar
till sin egen tid, och har därför blivit
kallad »den eng. historieskrivningens fader».
— Namnet B e d a, urspr. mansnamn, har
på grund av ändeisen övergått till
kvinnonamn.
Bedford [bae’dfod]. 1. Fabriksstad i mell.
England (grevsk. Bedfordshire) med de
stora järnverken Britannia Iron Works.
2. Detsamma som New Bedford.
Bedfordshire [bseMfodsjio]. Grevskap i
mell. England.
Bédier [bedje’], Charles Marie
Jose p h, f. 1864. Fransk litteraturhistoriker,
som utgivit grundläggande arbeten om den
franska medeltidslitt., särskilt rörande
uppkomsten av de s. k. chansons de geste (Les
légendes épiques, 2 delar, 1908—13). Led. av
Fr. ak.
Bedinger, Hugo, f. 1876, d. 1914. Sv.
tonsättare och organist, som utgivit en
mängd fiol- och pianostycken m. m.
Bedlam [bae’dlom]. Ett stort
sinnessjukhus i London, det älsta i England.
Namnet B. är en förvanskning av Betlehem.
Bedloes-ön [bse’dlås-] 1. L i b e r t y-ö n.
Den ö i New Yorks hamn, på vilken
Bar-tholdis berömda frihetsstaty är rest.
Bedui’n (arab, bedawi’ = ökenbo).
Nomadiserande ökenarab. B. kallas nomad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
