Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Behle ... - Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Beknip—Belgien.
618
ven (1911, sv. övers. 1916), F. Schrecker, G.
Mahler m. fl.
Beknip. Segelterm; bet. fastklämning av
ett tåg, så att det hindras att löpa fritt.
Bekännelseskrift. Se Symboliska
böcker!
Bel. I bab. mytologi urspr. antagligen
staden Nippurs lokalgud, sedan detsamma
som Marduk, motsv. semiternas Baal.
Béla. I. Vanligt ungerskt ortnamn. II.
Namn på ungerska konungar av ätten
Ar-pad. 1. B. I (1061—63) befäste
kristendomen i landet och införde riksdagar. 2. B.
IV (1235—70), en av de dugligaste av den
arpadska ätten, kallad »Ungerns andre
grundläggare» m. anl. av sitt nit för
landets återuppbyggande efter mongolernas
infall. Under flykten fr. en drabbning med
tatarerna tappade han Stefanskronan, vars
kors sedan dess är snedvridet.
Belasco [bilae’skå], David, f. 1859.
Nordamer. teaterledare, skådespelare och
dramatisk förf.
Bel ca’nto (it.). Bet. vacker sång.
Benämning på den äldre it. sångmetoden, som
särskilt utmärker sig för vacker
tonbildning.
Be’ldenak, Jens Andersen, d.
1537. Dansk biskop och diplomat, Kristian
II följaktig på hans härnadståg mot
Sverige 1520—21, sedan biskop i Strängnäs
och medl. av regeringen i Stockholm efter
Kristians återresa. B. råkade sedan i onåd
och dog obemärkt i Lubeck.
Bele. 1. I nord, mytologi en jätte, som
dödades av Frej. 2. En norsk sagokonung,
i Fritiofssagan Ingeborgs fader.
Belem [belä’ng] 1. P a r ä. Huvudstad i
staten Parå i n. Brasilien vid Tocantins
mynning i Atlanten, den förnämsta
handelsstaden inom Amasonflodens område.
279 000 inv. (1929).
Belemni’ter (grek. bele’mnon = pil,
vigg). B. kallades ursprungligen skalen av
vissa utdöda bläckfiskar, sedermera hela
BELEMNIT. Skal och
rekonstruerat djur,
det förra %, det
senare % av nat.
storlek.
djuret. De
tillhörde de tvågälar
de bläckfiskarna;
armarna, antagligen
10 till antalet, voro
korta, försedda med
bakåtböjda hakar.
B. funnos under
trias-, jura- och
kritperioderna.
Bel-esprit [-[bell-espri’]-] {+[bell-
espri’]+} (fransk.). Bet.
vackert förstånd.
Kvickhuvud;
litterär talang.
Be’lfast.
Huvudstad i Nord-Irland,
belägen vid floden
Lagans mynning i Belfast Lough. B. är den
största staden på Irland och har
universitet, flera andra läroanstalter och en mängd
fabriker (linne- och tobaksindustri).
415 000 inv. (1926).
Belfort [befå’r]. 1. Dep. i ö. Frankrike.
2. Stad i B. 1, mest bekant genom sina
starka befästningar. 40 000 inv. (1926).
Belfrage. 1. JohanKurtEdvardB.,
f. 1878. Börsdirektör, chef för Sthlms
fondbörs sedan 1916. B. har som föreläsare och
på annat sätt verkat i den kulturella
ung-domsrörelsen. Bland hans skr. märkas
Stockholms fondhörs (1917—18), Bank- och
hörsväsen (1920). 2. Nils Äke B., f.
1880. Bankdirektör, sedan 1930 chef för
Skandinaviska Kredit-a. b :s direktion i
Göteborg.
Be’Igica-expeditionen. Den första
moderna vetenskapliga sydpolsexpeditionen,
företagen 1897 under ledning av belgiern A. de
Gerlache ombord på fartyget Belgica. En av
deltagarna var Roald Amundsen. B.
genomförde den första kända övervintringen i
Antarktis. Jfr Antarktis!
Belgien. Konungarike i v. Europa med
ett ytinnehåll av 30 000 kvkm (ung. så
stort som Dalarna). B:s kust är låg och
otillgänglig och saknar större vikar och
utanför liggande öar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
