Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benedictus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Benedi’ctus—Beneve’nto.
636
påvar, av vilka två burit namnet B. XIII,
emedan den förste (1394—1417) icke blev
av hela kyrkan erkänd, varför den andre
(1724—30) antog samma ordningsnummer.
I. B. X I V (1740—58), egentl. Prospero
Laurentio Lambertini, f. 1675,
en av de mest dugliga och ansedda av
påvestolens innehavare, religiös och
vetenskaplig förf., vidsynt och fördragsam. II.
B. XV (1914—22), egentl. G i a c o m o
Paolo Giovanni della Chiesa,
f. 1854, en av den nyaste tidens
märkligaste påvar, som under världskriget med
utmärkt skicklighet upprätthöll den
katolska kyrkans anseende och 1917 ehuru
förgäves sökte medla mellan de
krigförande maktgrupperna. I sin inre kyrkopolitik
fullföljde han Pius X:s kamp mot
modernismen och protestantismen. Litt.: Hj.
Holmquist: Påvedömets historia 1800—
1920. (1920).
Benedi’ctus avNursia, f. omkr. 480, d.
omkr. 543. Det västerländska
munkväsendets grundläggare, stiftare av det
världsberömda klostret Monte Cassino,
benedik-tinordens stamkloster. Se B e n e
dikti n e r!
Benedikti’ner. Namn på munkar och
nunnor av Benediktinorden,
grundad av Benedictus av Nursia. B.-kloster
grundades överallt i västerlandet, och de
ha i hög grad främjat den andliga och
materiella odlingen under den äldre
medeltiden. Omkr. år 1780 funnos i runt tal
37 000 b.-kloster. Vid 1900-talets början
funnos omkr. 500 kloster, de flesta i
Frankrike, Österrike och Amerika. Jfr C i s t e
r-ciensorden, Cluny!
Benedikti’nlikör 1. munklikör. En
likörsort, som urspr. tillverkades i
bene-diktinklostret Fécamp i n. Frankrike men
som nu tillverkas fabriksmässigt.
Benedikti’norden. Se Benediktiner!
Benediktio’n (lat. benedi’ctio =
välsignelse). Inom kat. kyrkan benämning på
vissa ceremoniella handlingar, varigenom
personer 1. föremål välsignas av kyrkan
enligt för varje fall fastställd ritual. B.
E. BENESJ. Fotografi.
grundar sig på den föreställningen, att
personers helighet kan överföras på andra.
Benefi’cium (lat.). Bet. välgärning,
understöd, ynnestbevis. Inom kyrkorätten
intäkt från ett kyrkligt ämbete; även bet.
för själva ämbetet.
Be’nesj, E d o
u-a r d , f. 1884.
Tjeckoslovakisk statsman, jämte
Masa-ryk den
tjeckoslovak. statens
grund-läggare, utrikesminister sedan 1918,
grundare av den s.
k. lilla ententen. B.
har utövat stort
inflytande i N. F:s
råd i samförstånd
med den franska
politiken, varvid han ivrigt befrämjat
Ver-saillesfredspolitiken. Han tog å sitt lands
vägnar 1925 initiativet till
Locarnotrakta-terna, som undertecknades i London i dec.
samma år, och han har sedermera varit
ivrigt verksam för att söka åstadkomma ett
»östeuropeiskt Locarno» som motvikt till
den tysk-österrikiska »Anschluss»-rörelsen.
(Jfr B e n e s j-p r o t o k o 11 e t!).
Be’nesj-protokollet. Ett efter sin främste
upphovsman, E. Benesj, benämnt och under
sept. månad 1924 i Genéve utarbetat
förslag till en mängd betydande förändringar
i N. F:s förbundsakts text. Dess officiella
beteckning är »Protokoll angående
mellan-folkliga tvisters uppgörelse på fredlig väg»,
vilket till formen avser att vara en
utfyllnad av N. F:s förbundsakt och vars
innehåll och anda ansluta sig till
Versail-les-traktaten. B. godkändes enhälligt av N.
F:s förbundsförsamling (ombud för 47
stater närvarande) men har icke ratificerats
av England m. fl. stater. B. kallas också
G e n é v e-p rotokollet.
Benestad. Socken i Kristianstads län
(Ingelstads härad). 477 inv. (1930).
Beneve’nto. 1. Provins i s. Italien. 2.
Huvudstad i B. 1, rik på fornlämningar,
romarnas Beneventum. 30 000 inv. (1926).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
